Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bjurkärn - Bjursnäs - Bjursund - Bjursås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bjurkärn, en socken i Örebro län
och Carlskoga Bergslags härad, invid
gränsen mot Wärmland, omkring
sjöarna Alkvettern, Frövettern och
Ullvettern, har en areal af 37,492 tunnland,
af hvilka 9,980 äro sjöar och kärr.
Nära tredjedelen upptages sålunda af
vatten; det öfriga är dels berg- och
sandåsar af föga höjd, dels skog och
nioras, dels tämligen bördiga slätter
vid sjöarnas norra stränder.
Förnämsta vattendraget är Tiras-elfven.
Socknen innehåller 19 hemman; näringar
äro åkerbruk samt skogs- och
bergsbruk. Socknen hade 1810 1,735
invånare; 1840 var dessas antal 1,759;
1856 var det 2,310. Socknen har
ambulatorisk skola med 1 examinerad
lärare, som 1856 undervisade 177 gossar
och 164 flickor, medan 2 gossar
åtnjöto allmän, 1 flicka enskild
undervisning och 8 gossar samt 12 flickor
undervisades i hemmet. — Bjurkärn, som
haft egen kyrka från 1640-talet, hörer
till Carlskoga och utgör, tillika med
denna socken samt Carlsdals bruks- och
kapellkyrka, ett konsistorielt pastorat
af l:sta klassen inom Wisnums
kontrakt af Carlstads stift. — Bland
gårdar märkas Alqvittern eller Alkvettern,
vid sjön af samma namn, 1 mantal
säteri och bland ortens äldsta gårdar,
tillhörig slägten Linroth och andra, nu
Mitander; Lahnforss jernbruk m. fl.
Socknens hyttor hemta sin malm från
Nora-trakten. Adress: Carlskoga.
Bjursnäs. Gods i Nyköpings län,
Daga härad och Björnlunda socken, 4 1/4
mil från Nyköping, vid Läckvattnet, är
ett gammalt herresäte, hvartill
riksrådet Magnus Pijk skref sig 1436.
Gården tillhörde i början af 1600-talet
slägten Stengafvel, 1664 enkefru
Liljesparre, född Stengafvel, 1681 och 1698
öfverste Hård, hvars slägt innehade
godset ännu 1740; sedan kom gården
genom gifte till ryttmästar Grüner; den
tillhörde vidare Gumælius 1 7 95,
Welander 1804; lians exc. grefve C. B. L.
von Stedingk köpte sedermera gården,
som ärfdes af hans son, grefve L. G.
von Stedingk 1851.
Bjursund. Säteri-rusthäll, 1 1/2
mantal, i Loftahammars socken af Norra
Tjust härad och Kalmar län, är väl
beläget vid Östersjön, omkring 2 mil
sjöväg från Westerviks stad. Den bekanta
Bo Jonsson tillbytte sig 1385 denna
gård af Peder Thomasson; i sednare
tider känner man som egare fru Beata
Oxenstjerna 1633 och grefve Gustaf
Wrede 1685. Gården var af. gammalt
3 mantal frälse-säteri, men bortbyttes
1691 af Nils Nilsson Natt och Dags
arfvingar till kronan emot Räfsjö i
Östergötland och blef då skattlagd till
1 mantal krono samt indelades på
Östgöta kavalleri; baron A. G.
Lybecker löste imellertid godset 1797 till
skatte och återförskaffade det
säterifriheten. Det tillhörde 1799
friherrinnan Lybecker, född Knorring. Godset
tillföll sedan baron Lybeckers
systerson, kapiten Pauli, och systerdottern
W. Rosenmüller, född Ilydelius, men
såldes af dessa till enkefru W.
Risell-sköld, född Hammarsköld, som egde
Bjursund 1829. — Gården har prydlig
åbyggnad, trädgård och park. I
början uf 1800-talet fanns ett lånbibliothek
på Bjursund.
Bjursås, en socken i N. Siljans
fögderi af Falu län, har en areal af 19,440
tunnland, af hvilka 4,150 äro sjöar och
kärr. Socknen är rik på sjöar och
vattendrag. Gopen, vid vestra gränsen, l/.,
mil lång, är dammsjö till Falu-verken,
och hans vatten löper genom Felsjöu
och Tansen samt vidare genom
Gryc-ken i Warpen; uti samma sjö utlöper
llogsjön, som är 1 1/4 mil lång och
mil bred. Fjällgrycken, 3/4 mil lång,
Utgrycken och Bjursjön utfalla i
Bog-sjön. Marken är, öfverhufvud taget,
bergig, och jordmånen är hvarken sand
eller lera, utan ett slags bergmylla,
innehållande en blandning af åtskilliga
jordarter. Skogen är knappt tillräcklig
för eget behof. Hufvudnäringar äro
åker- och ängsbruk saiut boskapsskötsel,
och soin binäring idkas hvarjehanda
handslöjder. Socknen består af 1 22/8
mantal och hade 1810 2,058, 1840 2,565
och 1856 2,874 invånare. Här är både
fast och ambulatorisk folkskola, med 1
examinerad och 1 oexatuinerad lärare.
Ar 1856 besöktes lästa skolan af 61
gossar och 46 flickor, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
