- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B /
195

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bjälbo kyrka - Bjälbo by

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Hedvig. Eleonora . Carolus XI. Ulrica .
Eleonora. Setialores Ericus Lindeschiöld.
Carolus Gyllenstjerna. Bjællbo är tliet
ælsta Jarla- och Fursta Sætei Östra
Götland, ifrån Hedna verld. År MCC
var Magnus Manneschöld af Biællbo
Jarl och mæst rådande i Götha Rike.
Han hade Ingrid Ylva til Fru,
hvilkens Son var Birger Jarl, af hvilken
5 Konungar i Svea och Götha Rike
komne æro: K. Walldemar, Magnus
Ladulås, K. Birger, Magnus Ericsson,
Erie Magnusson och 2 regerande
Furstar Hertig Erie och Walldemar. Af
thenne Birger Jarls Moder ær thenna
klocka först tilkommen år MCCXL.
År MDCLXXXVII sprack hon sönder,
<1. VII Martii, nær det för Hertig Cail
Gustav ringdes, och den gamla
klockan haft ett mæckta herligit ljud öfver
många andra i landet, derföre hon var
mycket namnkunnig, och af sedermera
Konungar och Drottningar samt månge
förnærrie Herre-Mæn beskådat och hört
ringas. Men nu omguten i Stockholm
är MDCLXXXVIII. Curantibus
Secretario Regio Johan Hadorphio et Mag.
Andræa Dyk. P. R.» — Den mägtiga
fru Ingrid Ylfva vfdes öfver sin börd
och rikedom, och hennes största åtrå
var att göra sig namnkunnig efter
döden. Det berättas, att hon, som skall
hafva haft en stor spådomsanda, på sin
döds-säng sagt, »att, så länge hennes
hufvud stode rätt upp, skulle
Folkungaätten ega bestånd», hvarföre hennes
son, Birger Jarl, skall efter hennes död
låtit inmura hennes lik, med hufvudet
uppåt, i en fyrkantig stenpelare i
sakristian. Vid en förändring af
byggnaden har man undersökt rigtigheten
af denna sägen, men ej funnit den
bekräftad. Uti sina rum i tornet hade
fru Ingrid [1] låtit inrätta allt för ett
längre vistande derstädes. En lång tid
efter hennes död funnos ännu eu del
af hennes husgeråd och köks-saker qvar
i hennes öfvergifna boning. Brenner
skall hafva yttrat, att han år 1069 i
oftanämda kamrar sett ljuskronor,
stekpannor, halster och krokar, som voro
lemningar efter fru Ingrid; men 1706
voro de borttagna och använda till
annat ändamål.

Utom dessa minnesmärken, eger
kyrkan föga andra märkliga qvar. Flera
adliga personer hafva dock i äldre
tider här blifvit begrafna; men alla
grift-stenar öfver dem voro borttagna redan
före kyrkans ombyggnad, utom en
framför altaret, under hvilken hvila
välborna fru Elisabeth Clara von Slöslof, född
Panckalov, tillika med hennes dotter,
fru Maria Watz, född på Sittorp, och
hennes son, Carl Gustaf Brun, bägge
döda 16 66. En runsten ligger i
sakristi-dörren. Fordom var här i
kyrkan från katolska tiden en altartafla,
bestående af 16 förgyllda bilder, och
äfven en annan, föreställande Christi
korsfästelse, som nu är uppsatt i
sakristian, men skulle icke misspryda sitt
rum i kyrkan. — På kyrkogården
ligger en urgammal dopfunt af hvitgrå
kalksten. Dithörande skål och fot
bestå af två särskilda stycken, som äro
runda; deu sednare saknar sirater, men
den andra prydes kring kanten med
båggesimser; den är mycket skadad af
vittring. En annan dopfunt, af
rödaktig kalksten, förvaras i tornets
nedersta afdelning. Denna dopfunt, som
tillkommit kort efter reformationen, är
arbetad i renaissance-stil. Foten, som
står på en fyrkantig grundsten, är
smärt och hög samt prydd med
allehanda figurer och bladverk. Skålen,
hvilken är liten och åttkantig, är pä
samma sätt prydd. Dopfunten är väl
arbetad och finslipad samt alla figurer
och bladverk inristade. — Kyrkogården
har i äldre tider varit en af de största
i orten; men år 1786 afhägnades på
norra sidan om kyrkan mer än hälften
af kyrkogården, som sedan anslogs till
äng åt komminister-bostället i
Skenninge.

Bjälbo by, belägen i nyss beskrifna
socken af samma namn. Fordom höjde
sig här en ståtlig borg, omgifven af
fasta byggnadsverk med väldiga murar,
»det äldsta jarla- och furstesäte i
Östergötland från hedna verld», säger


[1] Att fru Ingrid låtit bygga tornet, som sägnen lyder, är föga troligt, emedan på hennes
tid spetsbågetilen var rådande i Östergötland, men tornet, likasom kyrkan, är hållet i
rundbåge-stil, — anmärker Brunius.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:46:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/1/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free