Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björkfjället - Björkfjärden - Björkfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hennes fot på bägge sidorna finnes god
tillgång på ängsmark.
Björkfjärden, Norra och Södra.
Fjärdar af Mälaren. Den förra, hvars
åt norr utskjutande vik kallas
Ekolsundsviken, håller i längd omkring 3,
i bredd nära 1 mil och begränsas i
söder af Adelsön och Munsön. Södra
Björkfjärden, i norr begränsad af
Adelsön och Ekerön, i söder af
Södermanlands fasta land, sammanhänger med
Mälarens östra del genom
Bofckholms-sund, afsmalnar i sydost till
Telgefjär-den och är, likasom Norra Björkfjärden,
uppfylld af talrika öar. I Södra
Björkfjärden ligger det minnesrika Björkö.
Norra och Södra Björkfjärden förenas
genom Sviusundet, mellan Adelsö och
Munsö.
Björkfors, [1] sågverk och
skattehemman, är beläget i Neder-Calix socken
af Norrbottens län, blott några få mil
söder om norra polkretsen, på 2 mils
afstånd (den ginare vintervägen räknadt)
från sockenkyrkan samt 4 1/4 mil från
Haparanda stad, och lyder för öfrigt
under länets norra domsaga samt
Neder-Calix tingslag. Hemmanets skatt
jemte underlydande utgör i det
närmaste 2 mantal, hvaraf likväl ej mer än
11/16:dels mantal belöper sig på
stamhemmanet, hvilket ensamt är under eget
bruk, då deremot det öfriga är
upplåtet åt torpare och arbetare.
Stamhemmanet, ensamt för sig, omfattar en
egovidd af öfver 3,000 geometr. tunnland,
hvaraf vid pass en fjerdedel utgöres af
skogsmark. Stora egovidder betyda
visserligen för närvarande föga i
Norrbotten, der de till det mesta utgöras af
sanka, i ödesmål liggande myrar och
hedland; men att de dock kunna
bringas till att betyda ej så litet, derom
vittna, bland andra, äfven de
vidsträckta, med liflig grönska bevuxna lindor,
som å Björkfors framkallats på en plan,
hvilken för en mansålder sedan var en
obebodd vildmark, och som ej så långt
derförut måste lia varit botten till en
sjö, omgifven af eller sjelf omgifvande
de med björk- och barrträd bevuxna
höjderna och kullarna, fordom dess
stränder och öar.
Den för naturskönhet känslige
till-ryggalägger utan tvifvel raed nöje de
3/4 mil väg åt sidan från stora vägen
vid Sangis gästgifvaregård, som föra
honom till Björklörs längs Sangis-ån,
hvilken lilla elfs här raed lummiga
björkar rikligen beprydda branta stränder
gifva strömfallet och godset dess namn.
Efter det vägen svängt omkring foten
af en tämligen hög backe med resliga
furor, visar sig den smakfulla,
tvåvånings hvitmålade berregårdsbyggningen,
täckt belägen på en liten höjd, på
andra sidan den sorlande forsen, som ett
stycke nedanför förenar sitt vatten med
den från vester kommande, genom en
djup flod-dal framströmraande
lvorpikå-elfven, efter att under sitt lopp hafva
tjenat till drifkraft åt sågen, en
tull-mjölqvarn och ett tegelslageri. De
större, snör-räta, med unga
trädplanteringar å ömse sidor försedda vägar,
som i norr och vester genomstryka de
odlade fälten, de slingrande
gångvägar-ne genom lummiga, upprensade
skogs-lunder, det lilla skolhuset främst i
raden af arbetarnes stugor, som sträcka
sig längs å-stranden, bidrager till en,
söderut ofta sedd, i Norrland mindre
vanlig, taflans brokighet. Den
betydliga, till herregården börande,
ladugårds-bygguaden är redan upptagen af länets
största boskapshjord, 6 0 kor och
ungboskap, stallet af 10 hästar, då
deremot för några få år sedan å
hemmanet ej kunde födas mer än 15 kor och
några hästar.
Björkfors’ sågverks anläggning går
ej tillbaka längre än till sednare
hälften af förra århundradet. Ar 1763 tog
välloflige Härads-syne-rätten, med
anledning af kaptenen Henrik Henricii
ansökan, watt vid den så kallade
Björkforsen» få anlägga »ett finbladigt
sågverk», stället i skärskådande, och afgaf
Rätten sitt tillstyrkande till
anläggnings beviljande, i trots af de särdeles
kraftiga protester, sora »Herr
Capitai-nen och Professoren Wälborne Jonas
Meldercreutz» i denna sin dubbla
egenskap af krigare och lärd förstod att
deremot afgifva. Ett par utdrag ur
den skrift, sora innehöll dessa protester,
och visande motiverna för dem. torde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
