Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björkö - Björkö - Björkö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uti den rika handelsstaden befunno sig
talrika christna fångar, som blifvit
dit-forda af vikingarne, och genom dessa
torde någon kunskap om cliristendoinen
redan hafva blifvit spridd härstädes, då
Ansgarius anlände till Birka år 829,
under det konung Björn, med
tillnamnet på Håga, var den regerande på
Alsnö och i Björkö. Konungens
ståthållare eller rådsherre, som han kallas,
Hergeir, var den första, som lät döpa
sig af Ansgarius, och för den nya
församlingens behof lät han på sin egen
gård uppföra den första christna
kyrkan (man har trott, att den genom
sitt ovanliga byggnadssätt märkvärdiga
Munsö kyrka är detta af Hergeir
byggda första christna tempel). Den af
Ansgarius grundlagda christna
församlingen vårdades efter hans afresa af
Gautbert (i dopet kallad Simon) och
dennes slägting, Nithard; men dessas
ovisa nit föranledde en förföljelse af
hedningarne mot de christna, och
Nithard blef afdagatagen, medan Gautbert
förjagades. Imellertid fortfor ändock
cliristendoinen, och Hergeir lyckades,
berättar sagan, att genom sin bön till
de christnas gud afvärja stadens
hotande förstöring af Danska vikingar.
Men inga predikanter från utlandet
vågade sig längre upp till den oroliga
Norden, förrän Ansgarius, dertill å nyo
uppmanad af kejsar Ludvig den
Fromme, 25 är efter sin första resa till
Norden återvände till Björkö såsom
kejsarens fullinyudiga sändebud. Här fann
han nu en konung Olof, hvilken
mottog honom väl, och blef det nu på Alla
Svears Thing beslutet, att de christna
lärarne skulle fritt få predika, bygga
kyrkor och omvända så många de kunde.
Ansgarius reste nu till Tyskland
tillbaka och afled i Bremen 8G5. Bland
de Bremiska biskopar, som efter hans
död infunno sig i Björkö, nämnas
Kim-ber tus och Unne, soin dog i Björkö
936 och blef begrafven derstädes. Den
förre beskrifver Björkö som en stad,
der konungen vistades, och som hade
egen ståthållare, mägtiga invånare och
rika köpmän, men icke var i stånd att
uthärda en belägring; äfven Adam af
Bremen säger, att Björkö var Sveriges
hufvudstad, belägen ej långt från
Sigtuna, sålunda icke ett och samma med
denna, såsom några förmenat. Om
Björkös vidare öden vet man föga;
sägnen uppgifver, att staden skall
blifvit förstörd af Norska konungen Olof
den Helige år 1 008. Så mycket är
dock säkert, att, när Adalvard den
Yngre, som i Stenkils tid (1061 —106 6;
var biskop i Sigtuna, ville besöka
Un-nes graf i Björkö, fann han staden
förstörd och icke något märke efter
grafven. Det uppgifves också, att den
under Stenkils tid till biskop i Björkö
utsedda Johannes der fann blott en
hop ruiner och måste derföre flytta till
Linköping. Allt hvad man ännu ser
på ön, är stenhögar, vallar och tvänne
portöppningar, den ena söderut, den
andra norrut, alltsammans i närheten
af den förut nämda minnesvårdeu öfver
Ansgarius.
Björkö. Ö uti Öckerö socken af
Bohuslän och Hisingens Vestra Härad.
Denna socken utgöres af den stora
ögrupp, som uppfyller hafstrakteu
vester oin Hisingen, de i fornsagorna
bekanta Ekröyjar eller Eikröyjar, och den
största i gruppen är denna Björkö, ’/>
mil lång och 3/16 mil bred midtöfver
samt innefattande 33/4 mantal. Sundet
mellan denna ö och Hisingen kallas
Björköfjord.
Björkö. Gård i Knutby socken och
Närdingbundra härad af Stockholms län,
mellan sjön Ginningen och Harsjön,
4 1/6 mantal säteri, har i sednare
hälften af 1600-talet tillhört en
öfverstelöjtnant Wasil von Buturlin, gift med
Anna, dotter af Christer Knutsson till
Tomta. Sedan egdes gården af
öfver-jägmästaren A. Bergsköld till 1676, då
efter hans död hans enka gifte sig med
en kapten Svinhufvud, som var gårdens
egare mot slutet af 1600-talet. Bland
sednare egare nämnas kgl. rådet grefve
Didrik Wrangel och hans arfvingar,
bland hvilka riksrådet baron W. L.
Taube löste gården från medarfvingarne
och sålde den till lagman C. J.
Wattrang 1731. Dennes slägt innehade den
ännu 1825; år 1849 blef Braunerhjelm
egare deraf. Under gården lyda 1
mantal frälse och 1 ’/, skatte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
