Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B / 218 (1859-1870) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björsäter - Björsäter - Björsätter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wristulfven, till hvilka socknen gränsar,
finnas inom densamma icke några
betydliga sjöar eller vattendrag. Marken är
i allmänhet jemn, dock förekomma
äfven några höjder. Jordmånen består
af lera, sand och svartmylla.
Hufvud-näringarne äro åkerbruk och
boskapsskötsel. Socknen består af 203/3
mantal, tillsammans med annexerna 51 ’/8
förmedlade mantal. Folkmängden var
1810 1,003, 1840 1,212 och 1850
1,38 2 personer. Björsäters socken har
fast folkskola med 1 lärare för denna
socken samt annexerna Lugnås och
Bre-säter. Ar 185 0 besökte 4 5 gossar och
30 flickor skolan; dessutom
undervisades 1 gosse i allmänt läroverk samt
7 9 gossar och 8 9 flickor hemma;
tillsammans 125 gossar och 119 flickor.
— Björsäter, modersocken, utgör, jemte
annexerna Lugnås och Bresäter i Kinne
härad, ett konsistorielt pastorat af 2:dra
klassen, tillhörande Kinna kontrakt af
Skara stift. Kyrkan, belägen 3% mil
från Skara, 1 l/5 mil från Mariestad, af
sten, är ombyggd 1754, sakristian 1779,
och tornet, som är prydligt och
smakfullt, år 1780. Då drottning Christina
den 19 Oktober 1 0 50 besökte
prest-gården, erhöll dåvarande kyrkoherden,
Mauritius Laurentii, donationsbref för
sig och sina efterkommande på tvänne
hemman i Björsäters by. Denna
donation stadfästes af konung Carl XI 1075
och af kon. Fredrik 1721. —
Fornlemningar äro flera. Vid rusthållet
Kolsäter finnas lemningar af en borg,
hvilken, eniigt sägnen, tillhört
Folkunga-slägten. På Korssbacken i Björsäters
by har fordom stått ett kors. Man
förmodar, att här varit en grifthög,
emedan man vid gräfningar deri funnit
urnor. — Några betydligare egendomar
finnas icke inom socknen. Det torde
böra omnämnas, att en gård i byn Asen
har egen lastageplats vid en vik af
Wenern; den är väl byggd och
tillhörde 1813 kommerserådet O. Dyréen.
— Adress: Mariestad.

Björsäter. Gästgifvaregård i
Björsäters socken och Wadsbo härad af
Skaraborgs län; skjutsar till:

Enebacken	1 1/3 mil.
Forshem	1 3/4 »
Hasslerör	2 mil.
Mariestads stad	1 1/4 »
Kjeckesta	1 »

Björsätter. Socken i Linköpings
län och Bankekinds härad, på gränsen
mot Kalmar län, har en areal af 10,941
tunnland, hvaraf 3,580 äro sjöar och
kärr. Socknen består af från sydost
till nordost löpande skogs- och
bergstrakter samt mellan dem liggande
tämligen trånga dalar eller slätter, sjöar
och bäckar, med aflopp till Boxens eller
Slätbakens dalbädd. Bland sjöarna
märkas Höfvern vid socknens östra gräns,
Risten i sydost, Borken och Teden,
m. fl. Bådande jordmånen är mer eller
mindre god lera; äng, betesmark och
skog finnas tämligen tillräckligt. De
vigtigaste näringsgrenarne äro åkerbruk,
boskapsskötsel och bränvins- bränning,
körning för Borkhults och
Åtvidabergsverken, tjärubränning, förfärdigande af
laggkärl o. s. v. Åtskilliga gamla
kopparskärpningar finnas, nu mer
obegagnade. Hemmantalet är 24 ’/2
förmedlade mantal, hvaraf ’/j tillhör bönder,
men det mesta lyder under säterier
inom och utom socknen. Befolkningen
var 1815 1,052, 1840 1,310 och 1856
1,418 personer. Socknen har
ambulatorisk skola med 1 examinerad lärare,
som 185 6 undervisade 27 gossar och
14 flickor, medan 1 gosse undervisades
enskildt och 106 gossar samt 91
flickor i hemmet. — Björsätter, som 1377
skrefs Björnascetra, utgör med
Yxne-rum ett konsistorielt pastorat af 3:dje
klassen inom Skärkinds kontrakt af
Liuköpings stift. Kyrkan, som
ursprungligen stått på annat ställe, men
sedan, före 1401, uppfördes af trä på
sin nuvarande plats, byggdes af sten
och tegel 1800, reparerades 1850, har
torn, orgel, två altartaflor af Hörberg
m. in. — I socknen finnes en föga
besökt helsokälla vid Höstebäck och 2
andra på prestgårdens egor. Bland
fornlemningar förekomma grafhögar på
flera ställen, och i sluttningen af
Wahlberget, på Missmyra egor, vid sjön
llisten, förekomma lemningar efter en
stenmur, hvilken anses hafva tillhört
sjökonungen Wahles borg, och i
hvilken man vill hafva funnit en jerndörr,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>