Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blekinge län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lemnade 1,014 & ull. Fårens antal
inom länet steg 1855 till 36,885, och
hade detta djurslag blifvit förbättradt
genom blandning med Southdowns-får.
Af svin underhöll länet 21,909 stycken,
och häst-afveln hade blifvit förkofrad
genom införskrifna hingstar.
Provinsens hästar, som i allmänhet äro lifliga,
uthålliga och välfödda, uppgingo 1855
till ett antal af 6,274.
Om bränvinsbränningen hafva vi haft
tillfälle att yttra oss i det föregående.
Skogarne missvårdas, och ingen
förståndigare hushållning med dem har låtit
sig förnimma, lika litet som man
företagit återplantering af fälld skog, utom
på Johannishus, der ett rationelt
skogsbruk är infördt. Imellertid har
skogs-afverkuing och export af
skogsprodukter hittills varit ett flitigt anlitadt
medel att anskaffa penningar, och
beräknas värdet af bjelkar, sparrar, bräder,
tunnstäfver och andra skogsprodukter,
utförda till utlandet, till minst 1 30,000
rdr bko årligen, medan ungefär lika
mycket blifvit afsatt på inrikes orter;
dock får man icke tro, att alla dessa
skogsprodukter tillhöra Bleking ensamt,
enär en stor mängd deraf dels
nedflot-tas, dels landvägen föres från Småland
till hamnarna i Bleking. Oaktadt
skogsbristens tilltagande bygger man allmänt
af trä, merändels hos allmogen stora
boningshus af tvänne våningar, och
äfven ladugårdshusen uppföras af
trävirke; endast i Listers härad, der skogen
på flera ställen är utödd, finner man
ladugårdshus af gråsten samt der och
hvar mangårdsbyggnader af tegel. Från
detta härad har också bruket af
sten-gärdesgårdar spridt sig utåt kustlandet.
Bränntorf begagnas tämligen allmänt
vid bränvinsbränning inom de
skogfattiga socknarna Mjellby, Ysane, Mörrum
och en del af Asarum.
De få verkstäder, som höra till
bruks- och bergsrörelsen, hafva vi redan
uppräknat, tillika raed de öfriga
inrättningar, sora kunna räknas till
fabriks-och industri-väsendet. Den förnämsta
bland dessa är Strömma bomulls
spinneri uti Asarums socken, der 400
arbetare sysselsättas, och som 1 855
producerade omkring 4 60 bundtar garn
dagligen af 3,500 balar bo null, som
årligen förbrukas.
De enda binäringarne af någon
betydenhet äro sjöfart och fiske, det
sistnämda af stor vigt för befolkningens
bergning vid länets kust och i
skärgården. Lax fiskas i hafvet och i
Mörrums å samt äfven, ehuru obetydligt,
i Ronneby och Lyckeby åar; i öfrigt
utgöra strömming, torsk, flundror med
flera fiskslag de hufvudsakliga
föremålen för fisket. År 1855 egde länets
landtman 16 fartvg om 404 läster, be-
gagnade till inrikes sjöfart. — I
nordvestra delen af länet idkas
tjärubrän-ning; linne-, bomulls- och
ylle-tillverkningar hemtas mest från Småland och
Westergötland. Trädgårds- och
biskötsel idkas endast till husbehof.
Handel drifves hufvudsakligen med
skogs-effekter, bränvin och något fläsk
samt, undantagsvis i goda år, med nå-.
got spannmål och kan ej anses vara
särdeles betydande. — Igenom länet
går sedan 1855 telegraflinien från
Kalmar till Christianstad, med stationer i
Carlskrona och Carlshamn.
Till följd af handels- och
penningekrisen har imellertid Blekinge län sett
sina näringsgrenar ansenligen aftaga.
Handeln har minskats så, att
tulluppbörden, som i slutet af Maj 1857
vid samtliga tullkarararna uppgick till
1 0 4,000 rdr rmt, i slutet af Maj 1858
icke utgjorde mera än 51,000 rdr s. m.;
skeppsrederierna, sora (i stad och pä
landet) 1857 egde 69 fartyg om 3,964
läster, finna blott med svårighet
sysselsättning för dessa, och frakterna hafva
nedgått med en tredjedel; arbetet på
de enskilda varfven i Carlskrona och
Carlshamn har nästan alldeles
afstad-nat; fabrikerna hafva måst inskränka
sin produktion; jordbruket har måst
kämpa med stora svårigheter till följd
af bristen på penningar och mindre
god skörd; äfven fisket har i år
utfallit mindre fördelaktigt. Här finnes ock
föga hopp om förbättring för den
närmaste framtiden, och en sådan
förbättring betviflas till och med i den
berättelse, som år 18 58 affordrades
Konungens Befallningshafvande om
ställningen i landet. Konungens
Befallningshafvande säger deri: »de varor, genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
