Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Första Bandet. Inledning samt Text A och B / 239 (1859-1870) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boberg - Boberget - Bockaboda - Bockabo-sjön - Bockasten - Bockhammar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samt 1 alns bredd, som leder till en
gång längre inåt berget. Enligt
berättelsen i orten skall gången fortsättas
vid pass Vs mil och gå ut vid ett berg
vid Q,via i Fjarås socken. Hvad man
med visshet vet, är att grottan i
berget vid Boberg tjenade till tillflyktsort
för dem, som under Carl XII:s tid höllo
sig undan af fruktan för att bli
ut-skrifna till krigstjenst.

Boberget. Berg i Östergötland,
Östkinds härad och Östra Stenby socken,
strax invid Bjerkhusa by. Widegren
(Östergötl. Beskrifn., 1828) berättar, att
år 1749 en bonde här hittat 18 st.
ringar af bränd lera, hvilka sannolikt
varit sänken på nät, och hvartill
upp-hittaren också begagnade dem. Man
luir af detta fynd förmodat, att
Bråvi-kens vatten fordom gått ända hit, och
att här funnits ett fiskeläge. »På
vestra ändan af berget befinnes mellan
åkrarna ett Iccillefty, hvars urhålkning
liknar rymden af en båt om 5 0
tunnors drägt, och är en sägen, att en
sådan båt här i fordna tider strandat.»

Bockaboda. Gästgifvaregård i
Agunnaryd socken och Sunnerbo härad af
Kronobergs län ; skjutsar till:

Ifla	1 1/2 mil.
Ljungby	2 1/4 »
Lönshult	1 1/4 »
Svinaberga	2 1/8 »

Bockabo-sjön. Vid Småländska
gränsen (290 fots höjd) belägen sjö, en af
källsjöarna till den på Blekings kust i
Östersjön utfallande Lyckeby-å.

Bockasten. Vid Gjällaberget i Skåne
ligger en stor sten, som fått detta namn
af åtskilliga deruti synliga spår,
liknande bockfjät. Det säges, att en
jätte-qvinna, stående pä Blinkarps Ry (den
högsta granitkullen pä Söderåsen från
Odensjön), med sitt fläteband slungat
en stor sten mot den nybyggda kyrkan
i Färingtofta, men att, under farten,
stenen söndrat sig i tvänne delar, af
hvilka den ena nedfallit vid Gjällaberg
och den andra på Färingtofta gata, der
den ännu visas.

Bockhammar. Jernbruk i Gunnilbo
socken och Skinskattebergs härad af
Westerås län, beläget vid en ström,
som kommer från sjöarna Dragarn (?) och
Gäfsjön i Skinskattebergs socken och
flyter ut i Stora Kedjen. Uppgifterna
om anläggaren af detta bruk och dess
första egare äro mycket olika, ocii
svårligen lär man i denna oreda utleta det
rätta. Äldre författare, såsom Grau,
säga, att bruket i konung Carl IX:s
tid blifvit uppbygdt 1603 med 3
stång-jernshamrar och 5 härdar på frälse
grund, hvilken sedermera blifvit skatte;
men derefter nämner ban ingen egare
förr än riksmarsken grefve Jakob De
la Gardies enkefru, Ebba Brahe.
Sednare författare uppgifva, att en O. Bock
först anlagt bruket mellan åren 1627
och 1632 på Söder Naddebo och
Er-landsbo bolbyar och upptagit ’/16
hemman Hellefors; men huru det kommit
i Jakob De la Gardies och hans greiff*
vinnas ego, är okändt. Grau säger, att
Ebba Brahe sotn enka redan 1 633 egde
bruket, och att hon d. 30 Oktober s. å.
fått Bergs-kollegii tillstånd att reparera
detsamma. Detta måste han tagit ur
luften, ty Ebba Brahe blef ej enka
förlän många år derefter. Säkert tyckes
dock vara, att hon och hennes man
egde bruket före 16 47, ty i brukets
handlingar for detta år förekomma bägge
såsom egare af Bockhammar; men i
dessa nämnes i synnerhet Ebba Brahe,
som här hade bruksförvaltare, bland
hvilka nämnes Måns Christiersson, till
hvilken lion år 167 3 försålde bruket
med underlydande landtegendom för
12,000 daler kopparmynt. Efter
Chri-stierssous död 1691 ärfdes Bockhammar
af hans son, M. Christiernin, och
tillföll sedan hans måg, Ad. Sam. Edman.
Derefter tillhörde det presidenten grefve
Gyllenborg och inropades sedan på
Banko-auktion af brukspatronen J.
Be-tloire, som sålde det åter till
brukspatronen J. Ramsell 1776 för 705,000
daler kopparmynt. Till B:s afkomlingar
har det sedan öfvergått, och egaren af
Ferna bruk, J. Ramsell Dahlsson, egde
det 1828. Det tillhör nu de s. k.
Ferna-vcrken och eges af grefve Carl
Johan von Hermanson, gift med
Carolina Fredrika Dahlsson. • —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>