Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boglösa - Bograngen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Boglösa. Socken i Uppsala län och
Trögds härad, i norr om Lillkyrka, har
en areal af 7,568 tunnland, hvaraf 120
äro sjöar och kärr. Socknen är en
skoglös slätt med spridda bergkullar
och tämligen uthuggen skogsmark,
särdeles mot sydvest och norr; ett par
små vattendrag gå till Ekaviken af
Mälaren. Jordmånen är lera, och åkerbruk
den uteslutande hufvudnäringen.
Socknen utgör 67l/2 oförmedlade och 53
förmedlade mantal samt beboddes 1810
af 753, 1840 af 756 och 1856 af 776
personer. Den hade samma år fast
folkskola med 1 examinerad lärare, som
undervisade 36 gossar och 20 flickor,
medan 2 gossar undervisades i allmänt
läroverk, 2 gossar och 5 flickor i
hemmet. — Kedan 1314 nämnes Buglosu
såsom hörande till Trøgdb. Socknen
är annex till Lillkyrka konsistoriela
pastorat af 2:dra klassen i Trögds
kontrakt af Uppsala stift. Kyrkan,
gammal, af gråsten och utan torn,
reparerades på 1600-talet på Herman
Wrangels bekostnad och sednast åter 1837.
Det berättas, att i kyrkomuren finnes
inmurad en Dalkarlsfana, hvilken
sockenboerna tillbytt sig mot sin
sockenfana, som nu skall fiunas i Tuna kyrka
i Dalarne. Man vet icke stället, der
fanan är inmurad. Bytet skall hafva
skett efter en drabbning, hvilken stått
här och upphört på det sätt, att
Dalkarlarne nedlagt sina vapen och bågar.
Man vill deraf härleda socknens namn.
— Af fornminnen nämnas runstenar
vid Mörby m. fl. samt Hemsta
ängsbackar. På Bickeby egor skall finnas
en hällristning, föreställande skepp.
Inom socknen ligga 12 ’/2 hemman,
hörande till Wårfrukyrka socken och
Trögds härad, och i denna sockenskate
märkas tvänne berg, Stora och Lilla
Härberget, firade i folksägnen, det förra
för en grotta, det sednare för
lemningar efter en borg. — Adress:
Enköping.
Bograngen. Ett Finnhemman i
Finnskoga kapellförsamling i Wärmlaud,
förtjenar att omnämnas derföre, att man
föga känner något om dessa lägenheter
på gränsen mellan Sverige och Norge.
Detta ställe skall vara det första, som i
norra Wärmland blifvit bebygdt af
Finnar. Finnarne inkommo till Wärmland
under hertig Carls tid, som hade detta
landskap i sitt hertigdöme och
tillvä-gabragte en stor omhvälfning i
Wärm-lands inre förhållanden, förnämligast
med bergverken derstädes; bela
Carl-skoga bergslag, som han kallade efter
sitt eget namn, blef af honom
uppröjd, och han inskaffade i landet en
mängd Finnar, hvilka fingo platser i
norra delen deraf närmast Norska
gränsen. För att gifva ett begrepp om
ett sådant Finnhemman, torde
följande tjena. Vid Bograngen sås 5
tunnor korn, 8 till 10 tunnor potates,
som afkasta i medelmåttiga år
omkring åtta gånger utsädet; icke något
höstutsäde och inga andra rotfrukter
odlas der än potates. Vid ett
underlydande torp, kalladt Vählberget,
rättare Vårdberget, emedan, enligt sägnen,
fordom en skans legat der, är utsädet
2 tunnor korn och 2 t:r potates. Vid
gården fodras 3 hästar, 10 till 12 kor
samt 20 till 30 getter, och vid torpet
1 häst och 3 kor. Den lilla
egendomen är af stort värde i anseende till
sina stora skogar och framför allt ett
förmånligt ställe för landthandel,
emedan det är till närmaste stad 16 mil;
dessa äro ock hufvudnäringarne, och
binäringar äro god jagt samt godt fiske
här och i hela bygden. Tjugo till 30
tolfter sågtimmer kunna, utan att
skogen deraf försämras, årligen afverkas,
och de säljas i Christiania för högt
pris. Mången tycker säkert, att denna
beskrifning om en lappris-lägenhet har
varit nog långtrådig; men mången
kanske läser denna heldre än en lika
detaljerad beskrifning om ett stort
herre-gocls. Bograngen är nu utarrenderadt
till landthandlanden N. Sundén, och
för närvarande har gården icke någon
bestämd egare, emedan rättegång
uppstått mellan tvänne Norrmän om
eganderätten dertill, hvilket mål nu är under
pröfning hos Kongl. Maj:t. Slutligen
kunna vi icke underlåta nämna, att hr
Sundén subskriberat på 6 exemplar af
detta lexikon, troligen för att sprida
dem i orten, hvars bebyggare gerna
läsa hvad som rör Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
