Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bondstorp - Bondkyrko- eller Heliga Trefaldighets-socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på 1500-talet blifvit annex; men före
10 29 hade Konsistorium delat gället i
2:iie delar, hvaröfver kyrkoherden Knut
i Tofte -yd klagade hos Kgl. M:t, sora
befallte, att Knut skulle behälla gället.
Ar 1648 blef Bondstorp åter eget
pastorat, som fortfor till 1700, då det
åter blef annex till Tofteryd. Kyrkan,
som har vacker belägenhet vid Kasjön,
omgifven af åkrar och ängar, 23/4 mil
från Jönköping, uppbyggdes å nyo af
trä 1 694, men är tillbyggd 1820 och
är nu 31 alnar lång, 121/, bred samt
väggen 63/4 alnar hög. I äldre tider
skrefs socknens namn Boheng eller
Bo-thingstorp. — Här finnas åtskilliga
minnesmärken såsom vid Ekornahult,
der kloster-ruiner utvisas, kanske
snarare efter någon kyrka — I socknen
ligger Basjö masugn, tillhörig
Nissafors bruk. — Adress: Wernarao.
Bondkyrko- eller Heliga
Trefaldighets-socken, belägen i Ulleråkers härad
af Uppsala län, utbreder sig i vester om
Uppsala stad. Landet ligger omkring
Läby-åus nedra lopp intill Ekoln i
söder och Fyris-ån med Lilla och Stora
Föret i öster. Sistnämda ås dalgång,
i rigtning mot öster och söder, är
tämligen sidläudt; längre i vester och i
norr, till och omkring ett annat
vattendrag, som kommer från Börje
socken, omvexla bördiga slätter å lerjord
med skogs- eller bergbackar och sanka
trakter; vestligast går, åt söder från
Uppsala stad, en sandås, å hvilken
finnas några kronoparker; den sluttar här
i söder tämligen brant mot ån, men
sjelfva stränderna äro sidländta. Ans
utlopp vid Flottsund är trångt, krokigt
och besväradt af sand. Ortens
hufvudnäring är åkerbruk, hvartill å många
ställen komma trädgårds- och
boskapsskötsel, med mera drift än vanligt, särat
dessutom biförtjenster genom lättheten
att afsätta landtraannaprodukter i
Uppsala. Socknen innehåller 61’/s
oförmedlade och 50 ll/16 förmedlade mant.,
hvaraf 1 5 ’/, skatte, 27’ ’/|G krono och
7’/2 frälse; den hade 1810 715, 1840
834 och 1856 964 invånare. — Heliga
Trefaldighetskyrkan utgjorde, tillika med
Spikinge eller Skuttunge socken, det
sjette kauonikatet vid Uppsala
domkyrka, som instiftades år 1270 af
ärkebiskop Folke (Engel). Då kanonikaternas
gods och anslag sedermera, genom
Westerås recess år 1527, kommo till
kronan, och kanonikaterna, likasom andra
dylika stiftelser, upphäfdes, anslogos
äfven detta kanonikats inkoraster åt
Andreas Olai, som var »kyrkioherre i
Bondakyrkiona», och denna socken blef
eget pastorat; den förenades redan år
1604 eller egentligen 1613 med
dom-kyrko-församlingen, hvilket fortfor ända
till år 1806, då Heliga Trefaldighets
församling anslogs till lön åt
serainarii-prefecten och förvandlades 1837 till
prebende åt en theologiæ professor vid
Uppsala akademi, egentligen theologiæ
pastoralis. Socknen är sålunda nu
pre-bende-pastorat af 2:dra klassen och
tillhör domprosteriets Kyrkan ligger i
Uppsala och kominer således att
omtalas i stadens beskrifning.
Det förefaller högst eget och
förvånande, att våra äldre fornforskare, som
så mycket sysselsatt sig med
undersökning af denna orts fornlemningar,
aldrig tänkt på hvad namn socknen
fordom haft, utan helt enkelt kallat den
för Heliga Trefaldighets församling,
hvilket tydligen är en nyare benämning,
antagen långt efter christendomens
införande i lanrlet, och som uppkommit
först sedan denna bygd fick Hel.
Trefaldighets-kyrkan i Uppsala till sin
sockenkyrka. Namnet Bondkyrko-socknen
åter, som är ännu yngre, härleder sig
deraf att, sedan de flesta gårdarne
härstädes blifvit anslagna till Hel.
Trefal-dighets-kanonikatets underhåll, de
utarrenderades åt bönder. Ett försök att
ur diplomerna framleta denna sockens
fordna, nu alldeles bortglömda, namn,
har lyckats författaren af denna
uppsats, och orten hette i äldsta tider —
Vingru, kanske rättare utläst Vingerö.
Detta ortnamn förekommer i minst 6
handlingar från ar 1281 till år 13 22,
efter hvilken tid det alldeles försvunnit
ur diplomerna. I nyssnämda 6
handlingar förekomma egendomar, sora
sägas vara belägna i Vingru, och de
återfinnas i Hcl. Treläldighets-socken, ingen
enda undantagen. Dessa egendomar
äro: Norrby, Ekeby, Husby och Sätra,
alla belägna i Vingru. Samma ortnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
