Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bordsjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
malt herresäte, som egdes af
Bonde-ätten redan på 1300-talet. Den första
kända egaren af denna slägt var
riksrådet och riddaren Peder Thordsson
Bonde, som utan tvifvel fått godset
raed sin husfru, Ramborg
Magnusdotter till Bordsjö, och således har
troligtvis gården förut tillhört hennes
föräldrar, riksrådet Magnus Bengtsson och
Brita Knutsdotter. Peder Bonde dog
1390, och godset ärfdes af hans son,
riksrådet och lagmannen i
Westman-land, Thord Bonde till Bordsjö och
Säc-kesta. Han afled 1413, och godset kom
sedan till första egarens, Peder Bondes,
brors, riksrådet Börik Bondes, slägtgren;
hans sonson, riksrådet Peder Thordsson
Bonde, dennes son, riksrådet Filip
Botide, och hans son Magnus Bonde, död
år 1493, skrefvo sig alla till Bordsjö.
Under denna tid säges, att kon. Carl
Knutsson äfven egt gården, emedan
han, förrän han 1448 blef konung,
skrifvit sig till Bordsjö; men detta är
icke bevisande, och dessutom innehade,
som ofvan synes, Filip och hans son
Magnus gården under kon. Carls bela
lifstid. Troligare är att Magni son,
riksrådet Thord Bonde till Traneberg,
egde Bordsjö, och att hans son,
öfver-amiralen Jöns Thordsson Bonde, egde
gården, kan antagas för bestämdt; ty
i hans hand kommo de flesta
Bonde-slägtens gods, och han anses, enligt
genealogien, för slägtens sednare allmänna
stamfader; från honom härstammade
nämligen de 4 hufvudlinierna: 1:0
Bonde till Stensholm, utdöd 1710, 2:o till
Laihela och Björnö, den förstnämda
utdöd, 3:o till Borrö och Fituna och
4:o till Säckestad och Säfstaholm
(utdöd 1783). Jöns Bondes son,
riksrådet Filip Bonde, fick sedan Bordsjö,
och efter honom sonen, riksrådet Carl
Bonde, som 1051 blef friherre till
Laihela, samt derefter hans son, riksrådet
Christer Boude, död 1 059. Af
lagmannen i Wärmland, Christer
Christersson Boude, som skref sig friherre
till BonÄjö, och hans husfru Anna
Catharina Wrangel, stiftades 1712 ett
fideikommiss, bestående af
arfvegod-sen Bordsjö, Cathrineholm i Marbäcks
samt Hästeryd i Frinnaryds socknar
med tillydande frälsehemman, till
förmän för grefliga slägten Bonde af Björnö,
först riksrådet grefve Gustaf Bonde och
sedan hans äldsta manliga
efterkommande. Till detta fideikommiss höra äfven
Askeryd samt Assjö, Kunhult, Edhult
och Eldstorp i Askeryds socken. Efter
grefve Gustafs död 1764 föll
fideikommisset till sonen, hofmarskalken Thord
Bernhard Bonde, och efter huas död
1785 till kammarjunkaren grefve Gust.
Ulf Bonde. Han afled 1788 barnlös, då
Bordsjö, jemte öfriga fideikoramisser,
öfvergick till hans farbror,
riksmarskalken grefve Carl Gustafsson Bonde, och
vid dennes död tillföll det hans son,
lians exc. grefve Gustaf Trolle Bonde.
Då ban 1855 afled barnlös, kommo
alla hans fideikommisset- till hans
brorson, kammarherren grefve Gust. Trolle
Bonde. — Mangårdsbyggnaden, af trä,
är mycket gammal, men har tvänne
nyare tvåvåningsflyglar samt en väl
anlagd trädgård. I denna har riksrådet
Gustaf Bonde låtit år 17 40 resa en
marmorsten, sora på ena sidan har en
lång gudlig inskrift på latin, hvilken
antyder, att han var gårdens tionde
innehafvare, och å stenens andra sida en
Svensk, som hufvudsakligen innehåller
en bön till Gud, att han måtte bevara
egendomen för orätta egare, dåliga
hushållare och trolösa förvaltare. På
stenen äro äfven i runskrift antecknade
åtskilliga vid denna tid timade
tilldragelser, deribland äfven att den stora
kometen[1] detta år började blifva synlig.
Det så kallade Södra Bordsjö, sora
Tuneld och flera nämna, finnes nu mera
icke på annat sätt, än såsom
sammanlagdt med de öfriga till ett enda gods
af 2’/2 mantal. I Bordsjö var ett halft
mantal krono, sora konung Gustaf II
Adolf bortbytte, tillika med Stubbarp,
1 mant., år 1620 mot andra hemman,
till riksrådet Erland Björnsson Båt till
Skattmansö. Enligt anteckning i
jordeboken hade riksrådet Bo Bibbiug 1632
mot 3 ’/2 procent köpt från kronan ’/2
mantal Bordsjö; men det egdes 1702
af en fru Elsa Cruus, säkerligen
densamma, som blef gift med lagmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
