Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borreby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid fredsslutet beviljades då de
Skånska adelsmännen att inom år och dag
få utan afgift flytta ut till Danmark;
men Otto Lindenow qvarstadnade ända
till 1681, då Ascheberg, dåvarande
generalguvernören, som gerna ville bli af
med Lindenow och hans gelikar,
beviljade hans begäran att få flytta. Otto
Lindenow dog på Eriksholm på Seland
1697. Han var gift med Elsa Juel
(† 167 9) och hade med henne eu son,
Malte Juel Lindenow, samt två döttrar,
Anna Sophia och Vivica, hvilka ärfde
liaus egendomar.
»Jungfru» Anna Sophia Lindenow
innehade Borreby redan år 1687 och
1688, hvaraf det vill synas, som hade
fadern lemnat denna gård åt döttrarna,
då han flyttade från Skåne. Men det
dröjde icke länge, inan
reduktions-stormen kom öfver henne, och lion
förlo-lade krono- och kyrko-tionden vid
Borreby, hvilken för åren 1661 —16 87
beräknades, efter åtskilliga afdrag, till
3,880 daler silfvermynt, som hon
måste betala, fastän lion af kronan
fordrade 12,327 daler i ersättning för
hvad Borreby lidit under kriget. Hon
gifte sig 1704 med hofkanslern baron
Wilhelm Julius Coyet; men som de
icke hade några barn, öfvergick godset
vid deras död (omkring 1709) till
systern, Vivica Lindenow, gift med Hans
Ramel. Denne dog 1711 och
öfverlef-des af sin hustru, som afled först 1725.
Af deras 13 barn fick Brita Bamel
Borreby och blef gift med
öfverstlöjt-nanten Fredrik Trolle, som tillträdde
godset 1720, der uppbyggde fasta och
stora ladugårdshus, likasom på andra
sina egendomar, och dog 177 0.
Sedan tillföll Borreby i mödernearf
fröken Vivica Trolle, gift med riksrådet
grefve Gustaf Bonde, och fröken Sophia
Elisabeth Trolle, gift med generalmajor
baron Fabian Löwen; tredje systern
afstod sin andel mot lösen. Imellertid
behöll grefvinnan Vivica Bondes far,
Fredrik Trolle, dotterns möderne i
Borreby mot en ärlig afgift och
tillhand-lade sig 1 767 likaledes Fabian Löwens
andel, så att grefvinnan Vivica
sannolikt först efter faderns död tillträdde
bela egendomen, hvarefter lion blef
enka 1774. lion gjorde sig
synnerligen älskad af sina underhafvande. Hon
dog 1806. Med sin man hade hon en
son och fyra döttrar; sonen var redan
död före modern, men efterlemnade en
son, grefve Gustaf Bonde, och en
dotter; imellan dessa och deras fastrar
delades Borreby; men dåvarande
kammarherren grefve Gustaf Bonde, som
sjelf ärfde en sjundedel, köpte år 1809
af sina medarfvingar det återstående
för 68,57 2 rdr banko. Han innehade
imellertid godset blott kort tid och
sålde 1809 Löddeköpinge by till sin
svåger, grefve Gustaf Hamilton,
hvaremot Borreby säteri med underlydande
af honom 1811 såldes för 75,000 rdr
spec. till hans faster, Fredrika Brita,
enka efter öfversten Berndt Joh.
Hastfer. Hon innehade Borreby till sin
död 1814. Af henne företogs en ny
inredning af de gamla boningshusen,
och hon påbörjade derjemte
planteringarna kring gården. Hon efterlemnade
tre barn, af hvilka fröken Brita Sophia
arrenderade gården. Då lion, som
sedan gifte sig med öfverste
Bergenstråhle, dog barnlös 1833, ärfdes hon
af sin syster, friherrinnan Gustava
Margareta Ramel, född Hastfer, och af
sin andra systers, Vivica Eleonora De
Geers, barn, fröken Vivica De Geer och
grefve Robert De Geer. Friherrinnan
Ramel öfvertog egendomen och betalade
i årligt arrende åt sina systerbarn 75
tunnor råg, 7 5 tunnor korn och 50
tunnor hafra. Sedan år 1817 är
friherrinnan enka efter baron Otto Ramel
och vistas nu, kommen till hög ålder,
om somrarna på sitt gods, men lefver
om vintrarna i Lund. Sedan både
fröken Vivica Dc Geer och grefve Robert
De Geer aflidit, äro den sednares barn,
fyra döttrar, egarinnor till fjerdedelen
af Borreby och friherrinnan Ramcls
lagliga arfvingar.
Boningshusen på Borreby äro af
stort interesse, emedan åtskilliga delar
ännu qvarstå från slutet af 1400- och
början af 1 500-talet. Man påträffar
der ännu underjordiska gängar,
borgfängelser o. s. v. Vi hafva redan
omtalat, att gården blef afbränd 1452,
men redan mot slutet af samma
århundrade åter iståndsatt. Vid medlet af
1600-talet intogo byggnaderna en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
