Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bottnaryd - Bottnaryds källa - Bottniska Viken - Bowalls grufvor - Bowalte - Boxarfve - Boxeruds silfvergrufvor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en liten sjö, 2 3/4 mil från Jönköping;
den nybyggdes 1660 af furutimmer i
korsform, med spåntak och
spånbekläd-da väggar. Invändigt äro tak och
väggar försedda med målningar,
föreställande bibliska tilldragelser; i taket
föreställes himmel och helvete. Fordom
voro väggarne nästan fullhängda med
vapensköldar, deribland icke mindre än
32 Bibbingska; men vid en reparation
1826 utflyttades de flesta till en
bodbyggnad på kyrkogården. Bibbingska,
Fletwoodska, Liljecreutzska och
Mör-nerska ätterna hafva grafvar i kyrkan.
— Af fornlemningar finnes inom
socknen ett domarsäte vid Lilla Tolabo, på
gränsen mellan Mariestads och
Jönköpings län. Åtskilliga lemningar efter
kyrkor vill man hafva funnit på 4
särskilda ställen inom socknen; en af
dessa, som stod på eu höjd vid Jära
gästgifvargård, har icke åter blifvit
uppförd, sedan hon blifvit bränd af
Danskarne under deras krig mot Sverige.
Äfven vid Nackebo och Elgaryd visar
man qvarlefvor efter kyrkor, likasom
vid hemmanet Kyrkeryd. — Bland
gårdar inom socknen märkas: Gunillaberg,
Falla, Nackebo, m. fl. — Adress:
Jönköping.
Bottnaryds källa. En källa i
Bjurbäcks socken af Redvägs härad och
Elfsborgs län, på hemmanet Lönsås’
egor, beryktad som undergörande,
hvilket rykte uppkommit genom en
enfaldig och för vidskepelse benägen hustru,
hvilken dock eljest var känd för
redbarhet och gudsfruktan. Ryktet om
källans undergörande magt spridde sig
åren 1816—1818 vida omkring; nu
mer torde få tro på den underbara
kraften hos vattnet. Förut var källan
eu af de vanliga offerkällorna, hvari
man fordom offrade silfverslantar, i
sednare tider en kopparslant, eu
knappnål, ett utslitet hästskosöm, o. s. v.
Bottniska Viken. Östersjöns stora
nordliga vik, mellan norra delarna af
Sverige och Finnland, från 60° 20’ till
65° 50’ n. br. Största längden från
Åland till det innersta af Witå-fjärden,
är 05 Sv. mil, största bredden .22 mil,
arealen 850 qvadratmil. Mellan Umeå
på Svenska och Wasa på Finska sidan
delas viken genom en
sammanträng-ning, i hvilken åtskilliga öar ligga, och
som kallas Qvarken, i två delar, af hvilka
den södra innefattar 580, den norra
270 qvadratmil. På Svenska sidan
utfalla i denna hafsvik följande floder:
Dalelfven, Ljusnan, Ljungan, Indals-elf,
Angerman-elfven, Umeå-, Piteå-,
Luleå-och Torneå-elfvar, utom talrika dem
imellan liggande smärre floder. Bland
större öar utmed Svenska kusten
märkas Gräsön, Agon, Brånön, Hemön,
Hemsön, Ulfön, Holmön, Sandön,
Berg-ön, m. fl.
Bowalls grufvor. Ödelagda
silfvergrufvor i Dalarne, Säters läns fögderi
och Stora Tuna socken, 1/2 mil öster
från Östra Silfberget, hafva fordom fört
silfverhaltig blyglans (2 1/2 lod silfver
på centnern), zinkblende och
kopparmalm.
Bowalte. Gästgifvaregård på
Gotland i Ala socken, Kräklinge ting och
Wisby län; skjutsar till:
Bus arf ve, n. v......1 3/4 mil.
Gurpe, nordligt .... 7/ä »
Kyrkejufves, v......1V2 »
Kräklinge, n. o.....*/2 a
Vesterby, s. s. o..... \2 »
Boxarfve. Gästgifvaregård på
Gotland, nära Bursviken, uti Öja socken,
Hoburg ting, i södra fögderiet eller
»befallningen» och Wisby län, omkring
Ys mil i nordvest 0111 sockenkyrkan;
skjutsar till:
Antarfve, n. n. o.....1 \\ mil.
Kyrkarfve, s. s. o. ... 7/8 »
Ling vide, norrut . . . . 1V4 »
Skogs, s. s. o......1 » m
Cluinnegårda, norrut . . . 1 ’/4 »
Boxeruds silfvergrufvor. Två djupa
schackter i ett berg, icke långt från
Boxeruds gård i Millesviks socken och
Näs härad af Carlstads län, der silfver
blifvit brutet, enligt Fernows förmodan
måhända redan »före Digerdöden, då
antingen Folkungarne, som bevisligen
egt flera gods på Wärmlands Näs,
eller andra af adeln började lägga hand
vid bergverken». Smälthyttan anses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
