Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boxholm - Boxholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»försakade rådspurpurn till sin
skapares ära», dog på Boxholm 1742 och
var gift med grefvinnan Ulrika Eleon.
Oxenstjerna till Edsberg, som innehade
Boxholm ännu år 1750.
Kammarherren friherre Gabr. Adam Bibbing, gift
med Beata Sparre från Långdunker och
död barnlös 1762, samt hans systrar,
Eva Maria, gift med riksmarskalken
grefve Göran Gyllenstjerna till
Thor-önsborg, och fröken Auna Charlotta
Bibbing ärfde sistnämda år Boxholm,
hvilket de år 177 0 sålde till
hofmarskalken friherre Adolf Olofsson
Rudbeck, gift med friherrinnan Sigrid Eva
Stromberg, hvilka år 1 778 sålde
samma egendom till brukspatron Olof
Burenstam på Stjernsund, som strax
derefter sålde den till sin bror,
brukspatron Carl Daniel Buréu på Grytgöl, död
1838 och gift med Didrika Elisabeth
Zetterling, död 1827. Denne
utvidgade både landt- och bruksegendomen,
samlade ett stort bibliothek, som hau
förordnat skola alltid förblifva vid
Boxholm. Vid hans död tillföll
egendomen genom arf och köp enkan efter
hans äldsta son, brukspatron Peter Carl
af Burén, fru Hedda Waller, död 1852,
och hennes barn, af hvilka sönerna,
brukspatronen och riddaren Didr.
Pontus af Burén, gift med friherrinnan
Carolina Mariana Ehrenkrona, och
häradshöfdingen Carl Otto Wilhelm Burén,
gift med Louise Sjögreen, år 1849
gemensamt inlöste Boxholms landt- och
bruksegendom, till hvilken den
först-nämde sedan 1855 nu är ensam egare.
Boxholms gods, jemte Mossebo i
Rinna socken uti samma härad, består
af 63/8 mantal frälse-säteri, rå och rör,
med underlydande 153/4 mantal frälse,
4 mantal frälse-skatte och IOV9 mant.
krono-skatte, eller tillsammans 37 Yj,
mantal jemte 131 stycken torp. —
Egendomen innehåller utöfver 25,000
tunnland, deraf omkring 2/3:delar
skogsmark med utmärkt vacker, för
bruksdriften och egendomens öfriga behöfver
fullt tillräcklig skog, deraf någon del
användes till försäljning af 4- till 5,000
tolfter plank och bräder årligen. —
Utsädet vid 9!/4 under eget bruk
varande hemman utgör 180 à 200 t:r
och hö-afkastningen 1,000 à 1,200 lass.
Boxholm har utmärkt vacker
belägenhet vid Svartån, och dess
åbyggna-der äro smakfullt uppförda.
Mangårds-byggningen är två våningar hög och
har fyra bredvid liggande
flygelbyggnader, alla reveterade. En vacker
trädgård samt park, planteringar och alléer,
som vidt och bredt omgifva stället, öka
dess naturliga behag. Här förvaras ett
utvaldt och dyrbart bibliothek,
bestående af flera tusen volymer tryckta
arbeten och en mängd handskrifter, som
egaren af gården, ofvannämde herr C.
D. Bu rén, först grundat och redan
under sin lifstid så förökat, att det nu
är en af de största boksamlingarna i
länet, och förökas årligen.
Boxholm. Jernbruk, beläget på 1/4
mils afstånd från Boxholms säteri, vid
Svartåns ymniga vattendrag, är anlagdt
på Carlebergs och Bredgårds egor i
Ekeby socken samt på Norra Timerö
egor i Åsbo socken, genomskuret af
stora landsvägen från Linköping till
Ekesjö. Det anlades 1754 på torpet
Gropens grund under Timerö, der
kammarherren friherre Gabriel Adam
Ribbing på Boxholm lät uppföra 2
knipp-bamrar, kallade Gabriels och Beatæ
hamrar efter hans och hans frus, Beata
Sparres, dopnamn. Friherre Adolf
Rudbeck på Boxholm ökade bruksdriften,
som bragtes till sin höjd af
brukspatronen C. D. Burén. De i gång varande
verkeu voro i början af detta
århundrade 6 stångjerushamrar med 10
härdar, 6 knippbamrar, 13 spikhamrar, 1
slagghammare, 1 plåtsmedja, 1
valsverk, 1 tråd-drageri, 2 stålugnar, 1
finsmedja och qvarn med 6 par stenar.
I anseende till missgynnande
konjunkturer under konung Gustaf IV Adolfs
sednaste regeringsår måste rörelsen
au-senligen minskas. Vid bruket
tillverkas nu årligen 3,500 à 4,000 sk®
stångjern med köpetackjern samt stål,
spik och manufaktur-smiden. Eüligt
uppgift från Bergs-kollegium, hade
bruket 1856 7 ofria härdar med 1,750
sk® privilegieradt smide mot 17 sk®
10 1® hamnarskatt, och 22 sk® 10
1® frälsesmide. Af härdarna voro två
råstålshärdar med 450 sk® mot 4 sk®
10 1® hammarskatt. Då bruket, från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
