Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brattefors - Brattensborg - Brattfors - Brattfors - Brattfors - Brattfors - Brattfors Hed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarfvet eller den flolägriga kalkstenen, hvilka,
då vatten om våren nedströmmar, visa
artiga kaskader.»
Brattensborg. En gammal borg,
fordom belägen i närheten af Båstad
köping i Skåne, på en mycket brant
klippa, ännu af folket i orten benämd
Brattensborg, hvarpå, enligt sägnen,
varit bygdt ett slott, efter hvilket nu
mer icke ens ringaste lemning är att
finna. Härifrån förmenas en viss sträng
riddare, kallad Brattensborg slierrn,
hafva, efter döden, hvarje högtidsafton
gjort utfärder genom närliggande
egendomen Waregården till Klacken i
Halland, % mil derifrån, och tillägger
folksägnen, att förstugudörrarne i
Waregården aldrig kunnat hållas stängda
julafton, i anseende till
Brattensborgs-herrns färd derigenom, hvilken alltid
betecknas genom susning i luften och
hundarnas skällande. —- En annan
sägen om Brattensborg, som deri kallas
röfvarenäste och dess riddare röfvare,
förtäljer följande: Brattensborg var ett
röfvarenäste, hvilket sjunkit, till straff
för der begångna brott. De stora
penningesummor, som röfrarne der
innehade, blefvo af vågorna vräkta i land,
der de hittades af ärkebiskop Andreæ
i Lund tjenare, som använde dem till
fylleri och liderlighet. Arkebiskopen
förvandlade då alla dessa penningar till
småsten, på det att vällust och
yppighet icke skulle underhållas genom dem.
Små runda testaceer, ett slags
sten-vandlade ostronskal, af mindre
silfver-mynts storlek, hvilka förekomma i
ymnighet pä stranden af Ifön, kallas af
allmogen för Brattensborgs-penningar.
Brattfors. Socken i Philipstads
bergslags härad af Carlstads län och annex
till Bhilipstad, består, tillika med de
4 öfriga annexerna till detta pastorat,
af 5 ]/4 mant., med en areal af 317,589
tunnland, hvaraf Brattfors ensamt har
2,850 tunnland sjöar och kärr.
Socknens förnämsta vattendrag är
Lungs-elfven, genom hvilken sjöarne Alstern,
Lungen och Kalfven afbörda sig. I
norra delen rinner Svart-ån. Socknen,
som 1673 beboddes af »öfver 60
hjonelag», hade 1840 1,290 och 1856
1,425 invånare; i socknens
ambulatoriska folkskola undervisades sistnämda
år 105 gossar och 73 flickor. —
Kyrkan anlades 1661, hufvudsakligen efter
bedrifvande af Gustaf Börjesson på
Hedenskog (Carlströmarnes stamfader) och
Anders Andersson i Brattfors (ätten
Bratts stamfader), upplyser Eernow.
Socknen tillhör Nyeds kontrakt af
Carlstads stift; vigtigaste gårdarne
derstädes äro Brattfors och Bosjö bruk. —
Adress: Philipstad.
Brattfors. Gästgifvaregård uti
Brattfors kapell och Philipstads bergslag af
Carlstads län; skjutsar till:
Molkom, s. v......2 mil.
Philipstad, n. o.....1 ’/4 »
Brattfors. Jernbruk med masugn i
Brattfors kapell, Eernebo socken och
Philipstads bergslag af Carlstads län,
hade 1840 2 härdar, 6 sk®
hammarskatt och 600 sk® smide af eget
tackjern. Utskeppade på Göteborg.
Egarne uppgåfvos då vara brukspatronerna
H. G., J. B. och C. W. Geijer. År
1856 hade bruket 3 fria härdar, och
utgjorde afverkningen vid masugnen
3,200 sk® tackjern samt 3,200 sk®
smältstycken. — Underlydande
jordegendom utgöres af Hult 9/fl4,
Gräshöjden Marhyltra e/64, Lungsnäs 2/64,
Geijersberg l/2, Mossby V4, Ökna V8,
Lermarken ’/gj Gråberg ’/8, Ölmbäck
%, Nomberg V$ mantal krono-skatte.
De grufdelar, som tillhöra Brattfors, äro
upptagna gemensamt med Bosjö bruks,
som nuvarande egaren, brukspatron H.
G. Geijer, äfven innehar.
Brattfors. Jernbruk i Gestrikland,
Ockelbo socken, med 4 fria härdar och
300 sk® frälsesmide. Hör till de s. k.
Ockelbo-verken, till hvilka hänvisas.
Brattfors Hed. På denna hed, 2
dryga mil vester från Fernebo kyrka
(det nuvaraude Philipstad), — berättar
Fernow efter gamla sägner, — stod
före Digerdöden en stad, der
bergsmännen mötte vesterlaudets bönder och
tillbytte sig spannmål och pundvaror.
Stället utvisades ännu på hans tid
(1777), under namn af Stensättningen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
