Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brunnlid - Brunnbergsverken - Brunnsnäs - Brunnstorp - Brunnstorp - Brunnsviken - Brunsbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Angorisk race. Det har sedan tillhört
ryttmästaren F. M. Schotte, som här
anlade en; stor och vacker trädgård,
och 1810 friherre A. Johansson Boye.
Brunnbergsverken, belägna i Bran- |
skogs och Magneskogs socknar i Jösse |
härad af Carlstads län, utgöras af
Brunsberg, Binnefors, Moriansfors eller Åmot
och Reinholdsfors. De ega tillsammans
8 fria härdar och 4,660 sk®
frälse-smide; smidet utskeppas på Göteborg.
Verken tillhöra ett bolag.
Brunnsnäs. Säteri om mantal i
Brunus socken och Bedvägs härad af
Wenersborgs län, har skön belägenhet
vid sjön Asunden och är gauska väl
bebygdt med charaktershus och 4
flyglar af trä. Mangården har äfven
vacker och väl anlagd omgifning,
bestående af en stor trädgård, en smakfull
park och långa alléer, planterade med
flera hundrade Holländska lindar. Vid
parken och stora landsvägen är ett
vackert boningshus, benämdt SopMestrand.
Under säteriet hör skogen Foråsen, l/8
mil från gården. Egendomen har
tillhört grefve G. Sparre och egdes 1816
af öfverstelöjtnant Coyet.
Brunnstorp. By i Säfve socken af |
Hisingens Vestra härad och Bohuslän, i
är märkvärdig för de der
förekommande talrika fornlemningar. Nere mot
Nordre-elf har byn några ängstegar,
kallade Kyrkogårdarna, sannolikt med
anledning deraf, att man här finner
flera små högar, hvilka befunnits
innehålla obrända lik. Holmberg
(Bohusläns Beskrifn., III, pag. 466) antager,
att de här begrafna stupat i de många
små strider, som fordom höllos här vid
elfmynningen, kanske i det stora
sjöslaget 1160 mellan konungarne Inge
Haraldssou och Hakon Härdabred. —
På Brumarebacken i Brunnstorps
utmark finner man vidare 10 uppresta
stenhällar, enligt sägnen resta till
minne af en strid mellan två brudskaror,
som här sammanstött. Nära derintill
låg en grafkista, som blifvit förstörd
och då befanns innehålla obrända lik.
Flera små griftkullar och en rund krets
af små kullersten träffas likaledes här.
— På Brunnstorp har man äfven
åtskilliga jättegrytor af ovanlig djuplek;
en af dem är 10 alnar djup och 2l/2
alnar bred.
Brunnstorp. Skattehemman i
Hak-arps socken och Tveta härad af
Jönköpings län. På egorna låg, vid
landsvägen till Grenna, en skans, som
tillhört Rumlaborgs slott och kallades
War-pa skans, samt efter hvilken ruiner
funnos 1776.
Brunnsviken. En liten insjö strax
norr om Stockholm, vid hvars stränder
Gustaf III anlade sitt tjusande Haga.
På motsatta stranden ligga Albano,
Kräftriket m. fl. landställen. Sjön har
sitt utlopp vid Ålkistan. Det har
åtskilliga gånger varit i fråga att sänka
sjön; men detta har mött motstånd,
förnämligast af ståthållar-ämbetet på
Haga slott, emedan kanalerna i parken
anses behöfva den vattenhöjd, som sjön
innehar.
Brunsbo, fordom Bryngelsbo eller
Bryniolfsbo. Först sätesgård, nu
boställe åt biskopen i Skara, hör i
ekkle-siastikt afseende till Asaka socken, men
efter borgerlig indelning till Skara
landsförsamling (bägge socknarna ligga i
Skånings härad af Mariestads län, 3/8 mil
från Skara). I slutet af 1300-talet
skänkte biskop Brynolf Carlsson till
biskopsbordet i Skara Briniolfsbo, som
utan tvifvel fått sitt namn efter honom
eller någon annan af biskoparne med
detta namn; man tror, att gården
fordom hetat Mildeshed och förut varit
förlänad till biskops-säte. Åtminstone
från ofvannämda Brynolf Carlssons tid
har Brunsbo ända tills nu var!1;
biskopsboställe och biskoparne vanligtvis bott
här. Konung Gustaf I besökte
härstädes deu 8 Februari 1535 biskop Sven
Jakobsson, och konung Carl XI gjorde
här den 24 Sept. 1689 ett besök hos
biskop Spegel. Bruusbo har under
biskoparnes tid varit väl bebygdt.
Biskop Brynolf Gerlacksson uppbyggde
här år 1490 ett stenhus; men detta,
tillika med bela mangården,
uppbrändes år 1612 af Danskarne och åren
1712 och 1730 af vådeld; men gården
i uppbyggdes åter sistnämda år. Biskop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
