Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bråborg - Bråddhult - Bråforss - Brågarp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kom det å nyo till kronan. Bråborg
utarrenderades derefter till landshöfdingen
Lars Eldstjernas arfvingar, och under
den tiden förpantades det till grefvarne
Carl Gustaf och Thure Gabriel Bjelke
1703, af hvilka den sednare 1711
transporterade förpantningen på fru
Christina Appelgren, och hon åter på sin
svåger, general-löjtnanten friherre Jakob
Burensköld, och innehades godset
sedan af hans enkefru och derefter af
deras dotter, Mariana Burensköld,
tilldess förpantningen inlöstes af kronan.
Sedermera har kungsladugården varit
utarrenderad af kronan, på 1820-talet
för 78 tuunor 30 ’/> kappar spannmål,
jemte skyldighet att hålla fårafvel och
racehingst, och år 1853 för 400
tunnor spannmål.
Bråborgs gods är, enligt
reduktions-jordeboken, bildadt af de gamla
hemmanen Harenäs 7 mantal, Mattekulla
1, Häradstorp 1 och Ekenäs 1,
tillsammans 10 mant., med underlydande
flera öar och holmar, bland hvilka
E-ster-ön, Svenner-ön, Kårholmen,
Ekholmen, Sikholmen och Skårholmen äro de
största. Ar 1636 hade gården 23’/,
underlydande mant. och på 1750-talet
12 torp samt 162 öke- och 330
drängdagsverken af 275/8 kronohemman.
Huru den gamla gården Branäs var
bebyggd, är okändt; men har den varit
ett jarlasäte, som sägnen förtäljer, så har
säkert då en borg här varit uppförd.
Den första charaktersbyggning, som
mau bestämdt vet här hafva funnits,
är det slott, som drottning Gunilla
Bjelke lät åren 1 588 — 1 590 bygga,
hvilket fick namn af Bråborg, der hon
som enka tillbragte de sista åren af
sin lefnad till sin död härstädes den
19 Juli 1 597. Detta slott skadades
af vådeld 1619 och reparerades åter,
men jemt hundra år derefter, år 1719,
afbrändes det af Ryssarne, samtidigt
med Norrköping, och raserades året
derpå, då teglet användes till de offentliga
husens i nämda stad återuppbyggande.
Konung Fredrik säges hafva befallt, att
vid slottets nedtagning en stenpelare
skulle lemnas orörd till vedermäle för
efterverlden; men denna befallning
lärer icke blifvit efterkommen. Ar 17 52
åtog sig friherre Jakob Burensköld att
återställa stenhuset; men
verkställigheten uteblef i följd af hans strax
derefter timade död. Slottets utseende
finnes aftecknadt i grefve Dahlbergs
Suecia Ant. & Hodierna. De återstående
ruinerua bestå af grundmurar och en
källare inom fordna kungsträdgården,
som är ganska vidlyftig. I lilla
matsalen i detta slott hängde ett konung
Gustaf I:s original-porträtt, måladt år
1542, under hvilket konung Johan III
lät sätta följande verser:
Sic Rex Gustavus vultusque, humerosque ferebat.
Felix imperio Svecia magna tuo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
