Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Båstad - Båstebacken - Båtels - Båtstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan framgång. Köpingen hade 185G
ett autal af 18 fabrikanter och
ruanu-fakturister samt 3ö handtverkare; de
handlande voro blott 6. Postkontor
och apothek finnas i köpingen.
Båstad köping har lidit af
eldsvådor och fiendtligt anfall. Den brand,
som inträffade den 29 Mars 1742, var
den mest härjande; den lade inom 4 5
minuter bästa delen af köpingen i aska,
emedan invånarne voro borta ’/2 mil
derifrån, för att rädda eu strandad jakt.
Knappt hade köpingen å nyo blifvit
uppbyggd, då eu svårare olycka hotade
den, nämligen Byska kapare, hvilka,
under 1788 års krig, gjorde Svenska
farvattnen osäkra. En sådan kapare
jagade tvänne handelsfartyg intill yttre
redden af Båstad, der 4 andra förut
ankrat, och styrde rakt åt landet. Råå
fiskläge hade nyss förut blifvit
upp-brändt, och samma öde tycktes nu
förestå Båstad; men dess rå invånare ville
först försöka sin lycka i motstånd, inan
de lemnade sina stränder till sköflings.
Sedan bela den qvinliga befolkningen,
tillika med barnen, begifvit sig inåt
landet med lösegendomen, nedförde
handlanden Jörgen Agardh, fader till
den nyligen aflidne, oförgätlige
biskopen i Carlstad, 4 stycken kanoner till
sjöstranden, och kulor af bly stöptes
af studeranden Andersson, lärare för
nämda handlandes barn. Sexton
dragoner inkallades till Båstad, hvilka
flankerade längs efter kusten, så att deras
antal syntes flerdubbelt. Imellertid
nalkades en väl bemannad Rysk slup från
kaparefartyget, under täta kanonskott,
till den sålunda försvarade stranden.
Båstads-boerna, skyddade af ett på
stapeln liggande större fartyg, albidade
kallblodigt slupens ankomst inom
tjenligt håll, då den mottogs med skott
ur de 4 kanonerna. Slupen återvände
hastigt, sedan den fått en man
död-skjutcn och flera svårt sårade. För
dttta försvar erhöllo Båstads invånare
af den då tillförordnade regeringen en
särdeles nådig tacksägelse-adress.
Båstebacken. Ett hemman af
frälsenatur i Bäcks socken och Wadsbo
härad af Skaraborgs län, har utmärkt
vacker belägenhet vid sjön Ymsen,
betydlig löfskog och bördig jord, hvarpå
utsås omkring 10 tunnor höstsäd och 20
tunnor vårsäd. Egaren är kapiteneu
Adolf von Hofsten.
Båtels. Gästgifvaregård på Gotland
i Mästerby socken och Banda Ting af
Wisby län, strax öster om
sockenkyrkan; skjutsar till:
Garderungs, n. n. v. . . . 1 mil.
Isums, n. o.......’/2 »
Klintehamn och Sicklintjs, s. v. 1 »
Qvar/ia, n. v......1 »
Sandückes, söderut 3/4 »
Båtstad. Färjestad vid Dal-elfven i
Tuna socken och Säters fögderi af Falu
län. Sedan konung Gustaf I, genom
utskickade, år 1527 fått säker
underrättelse om den falska St urens eller så
kallade Daljunkarens upproriska
stämplingar bland allmogen i Dalarne,
afsände ban krigsfolk till orten, för att
i dess början qväfva rörelsen. Södra
Dalarnes befolkning var ännu stilla;
men i norra delen af landet var
jäsningen redan stark. Då de af
konungen afsända män, som hade i uppdrag
att i godo uppgöra saken, jemte en del
af krigsfolket, ankommo till Båtstads
färja, syntes upprorshären på andra
sidan om Dal-elfven, färdig att anfalla
konungens folk; inen detta lyckades
icke. Efter några dagars rådplägning,
träffades den öfverenskommelse, att
uå-gra af konungens män, deribland äfven
åtskilliga ansedda, konungen tillgifna
bergsmän i södra Dalarne, såsom Peder
Svensson i Wibberboda, Måns Nilsson
(Sviuhufvud) i Aspeboda och Anders
Pedersson på Bankhyttan, skulle mot
gisslan fara öfver elfven, för att
underhandla med upprorsmännen. Måns
Nilsson tilltalade dem på ett kraftfullt sätt.
Han erbjöd sig att träda i det
hårdaste fängelse, tills man hunnit ransaka,
huruvida anföraren (Daljunkaren}
verkligen vore den, för hvilken ban
utgifvit sig vara, och om så vore, ville han
(Måns Nilssou) lemna sitt hufvud; han
föreställde dera deras dårskap, att allena
rusa mot bela rikets styrka utan något
bistånd, icke ens af egna grannar; de
borde derföre i tid söka konungens nåd;
rikets allmoge skulle annars förena sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
