Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bälinge - Bälinge-ån - Bälsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kärr. Marken är jemn raed spridda
bergkullar i en del af socknen, mer
bergaktig på andra ställen. Rådande
jordmånen är lera, ofta blandad med
sandmylla. Socknens hufvudnäring är
åkerbruk, och dertill kommer något
handslöjder. Skog finnes till eget behof.
Socknen innehåller 11% raant.
Folkmängden uppgick 1810 till 490, 1840
till 574 och 1856 till 590 invånare.
Bülinge socken har ambulatorisk
folkskola, som år 1856 besöktes af 11
gossar och 10 flickor; dessutom
undervisades 39 gossar och 32 flickor hemma.
— Bälinge är annex till Alingsås
stadsförsamlings regala pastorat i Kullings
eller Geseneds kontrakt af Skara stift.
Kyrkan, belägen ’/2 mil från Alingsås
stad, är byggd af sten år 1685. — I
socknen förekomma åtskilliga
minnesmärken, deraf flera uppnämda efter kung
Rolf Götriksson, såsom Rolfs Kalle,
Rolfsborgs-uclde (Rossbos-udde), Rolfs
hög, o. s. v. En sägen är, att Rolf
Götriksson bodde ’/2 mil fråu
Alingsås i eu borg, hvilkeu låg på en halfö,
som bildas af Säfveå, och på hvilken
ännu finnas tydliga märken efter vallar
och grafvar. Konung Rolf drog hvarje
sommar ut i härnad; men om vintern
bodde han på (Ross-bos-udde)
Rolfsborgs-udde, såsom denna halfö ännu
benämnes. Snedt emot borgen ligger
en ås, på hvilken anträffas en större
ättehög, och der uppgifves konung Rolf
ligga begrafven. — I denna och
kringliggande socknar, hörande till Kullings
och Geseneds kontrakt i Elfsborgs län,
firas större bröllopp bland allmogen med
ponip och ståt. Bruden klädes
vanligen af någon af presterskapets fruar
med ali deu grannlåt, sora kan
upplå-nas; ty egna kläder begagnas då aldrig.
Brudgummen är deremot enkelt klädd,
i tvänne rockar. Alla karlar samlas
hos brudgummen och rida derefter,
under musik, anförda af presten, till
brudens hem, för att uttaga henne.
Vid ankomsten till brudkammaren
inträda före presten tvänne blosshållare,
hvilka knäfalla för bruden och sätta på
henne brudskorna, der de lagt
silfver-penningar, på hvilka lion sedan skall
dansa. Detta troddes fordom bebåda
brudparet rikedom, Alla karlar rida
förut, jemte brudgummen och presten;
derefter komma 4 brudpigor, brud och
brudsäta i vagnar, alla grannt
utpyntade. Tvänne för-ridare (nära
slägtingar) rida i sporrsträck till kyrkan, der
de ingå och knäfalla för altaret, men
sedan lika skyndsamt återvända, för att
sälla sig till brudfärdeu. Derefter
förrättas vigseln med vanliga ceremonier.
Nu återvänder brudskaran till brudens
hem, då de förut omtalade för-ridarne
lika skyndsamt rida förut till
bröllopps-gårdeu, hvarest de erhålla en hastig
väl fägnad och genast återvända till
brudskaran, till hvilken de hålla ett
tal och framföra brudhusets helsning,
att de äro välkomna, med vilkor af ett
stilla och anständigt uppförande. De,
som uraktlåta detta, åläggas att bära
bort ett berg eller dricka ut en sjö,
eller ock förelägges dem något annat
omöjligt. Inan bruden stiger öfver
tröskeln, smvger brudens moder en bit
socker eller en kaffeböna i brudens
mun; ty det säges, att till det första
bruden smakar sedan hon är vigd, får
lion ingen lycka. Sedan ätes 4 à 6
timmar, och hvarje rätt inbäres under
musik. Under måltiden offras till prest,
brudparet och de fattiga.
Bröllopps-stugan är belt och hållet klädd med
lakan och grannlåter. Härefter dansas,
då alla, som göra det med bruden eller
brudgummen, gifva danspenningar.
Brölloppet varar i tre dagar, hvarefter
brudparet åtföljes hem af sina anförvandter.
— Allmogen nyttjar, nästan utan
undantag, blåa kläder af vallmar eller
kläde, jacka med skört och vid högtidliga
tillfällen en lang röck. Qvinntolken bära
stora hvita hufvudkläden ofvanpå små
broderade sidenmössor, hvita eller blå,
hvilka sitta på yttersta delen af
hufvudet, samt begagna alltid tröja och
kjortel. — Adress: Alingsås.
Bälinge-ån. Biflod till den i
Fyrisån infallande Jutnkils-ån. Se Bälinge
socken i Uppsala län.
Bälsta (Bäldesta). Ett mantal
frälsesäteri i Wallentuna härad och socken
af Stockholms län, vid Wallentuna-sjöns
östra strand, har före reduktionen
tillhört slägten Klingspor, sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
