Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Börstig - Börstil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BliSrstil.
H!»rs4il.
m
ningar efter byggnader synas. — Adr.:
Falköping.
Börstil. Socken i Frösåkers härad
af Stockholms län, har, med en
vidlyftig skärgård, en areal af 43,300
tunnland, af hvilka 2,5 00 äro sjöar och
kärr, oberäknadt hafsvikar. Den
innesluter tvänne under särskilda domstolar
lydande städer, Osthammar, nära södra
gränsen, och i nordost Öregrund, och
består sjelf af tvänne hufvud-delar:
Uppsochien, å fasta landet, samt
Norrön, nu mera sammanhängande med
fasta landet i vester, och Söder-ön, en ö
i hafvet, hvilka tillsammans utgöra
andra hufvud-delen. Uppsocknen är dels
bergländig och kärrig åt vester, dels
skogsmark på en från sydost till
nordvest strykande sandås, dels jemnare
slättbygd vid vattendragen och
hafskusten. Här går Kanikbo-sjön från södra
gränsen ut till Östhammars-viken;
Börstil- och As-sjöarna hafva nordligt lopp
till den större Runmarn, genom hvilken
Olands-ån kommer härin och går
genom Stumelbo-sjön på vestra gränsen,
derpå östligt genom Ledsundet till
Kall-riga-fjärden, till stor del mellan sid
lända stränder. Ifrån sistnämda fjärd, åt
sydost, är ett nu mera igenvalladt
vattendrag till Östhammars-fjärden, hvars
särskilda delar i fortsatt sydostlig
rigtning äro Gran- och Stenfjärdarna.
Bortom denna farled ligga Norr- och
Söder-öarna, omgifna af en mängd mindre
öar, såsom Fårö, Länsö, Tvärnö,
Rag-garö, Slätö och Fälö m. fi. Norr ön är
dels en sandig skogsmark kring norra
delen af förut nämda sandås, dels
slättbygd i söder eller klippig strand i öster.
Söder-ön är mer högländt och
omvexlar med berg och skogsmark,
dalgångar och slätter, småsjöar och
inskjutande hafsvikar; största vattendragen
äro Norr-, Lång- och Lillvikarn, med
utlopp åt söder. Vid de flesta byarna
är tillräcklig skog. Kisvittringar och
malm-anledningar förekomma nästan
öfverallt i socknen, men hafva på endast
fä ställen varit lönande, hvarföre de
flesta blifvit öfvergifna; två
skärpningar vid Söderby hafva dock äfven i
detta århundrade gifvit rikt utbyte.
Det af äldre författare mycket omtalade
Granatberget vid Börstil-sjön är en öf->
vergifven jerngrufva, hvarest malmen
till stor del bestod af sköra och till
slipning otjenliga granater. Rådande
jordmånen är i Uppsocknen och på
Norr-ön mest sand, mer sällan lera,
hvilken deremot är allmännare på
Söder-ön. Hufvudnäringarne äro åker-,
ängs- och skogsbruk, grufrörelse, fiske,
skälfångst och sjöfart med storbåtar.
Socknen innehåller 1 07 389/48o
oförmedlade och 100n/12 förmedlade mantal,
hvaraf i Uppsocknen 337/8 skatte, 6
krono och 10ll/12 frälse, samt på
Norr-och Söder-öarna 235/8 mantal skatte,
4 >/24 krono och 22 frälse. Till Wäddö
skeppslag hör ’/2 mantal i skären.
Folknuraraeru uppgick 1810 till 2,356,
1840 till 2,798 och 1856 till 3,100.
Börstil socken har både fast och
ambulatorisk skola med 2 examinerade
o
och 4 oexaminerade lärare. Ar 1856
besökte 14 gossar och 7 flickor den
förra och 232 gossar och 174 flickor
den sednare skolan.
Börstil utgör nu med Östhammars
stad ett regalt pastorat af 2:dra
klassen, förut l:sta, tillhörande Olands och
Frösåkers kontrakt af Uppsala stift.
Särskilda delar af detta vidsträckta
pastorat hafva, med mer och mindre
skäl, hos Kongl. Maj:t anhållit att bli
skilda från moderförsamlingen och få
bilda egna pastorater, nämligen
Östhammars stad år 1 7 77, Söder-ön och
Gräsön år 1 799, den sistnämda
förenad med Öregrund; men förgäfves.
Nu är Gräsö lagd som annex till
Öregrund stads regala pastorat. Kyrkan,
belägen ’/4 mil från Östhammar, 2 mil
från Öregrund och 7 mil från Uppsala,
är byggd af gråsten, 67 ’/2 alnar lång
och 18l/2 alnar bred. Hennes- ålder
är okänd; men i ett gåfvobref af år
1358 omtalas lion såsom dä invigd,
troligen efter verkställd ombyggnad.
lion brändes af Ryssarne under deras
härjningar i Roslagen år 17 19, men
återställdes. Vestra delen kallas
Östhammars kyrka, såsom en tid af
staden begagnad. En grafvård är uppsatt
öfver prosten härstädes Erik Klint.
Kyrkoherden här, Jakobus Erici,
anförare för Upplands-bönderna vid det så
kallade Korftåget år 1 593, är begraf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
