Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eskhult - Eskilskälla - Eskilstorp - Eskilstorp - Eskilstuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samma socken; det år tillhörde 1857
en herr Gustafsson. — På hemmanets
egor ligger Svartåns ursprung, Svarte
Källa.
Eskilskälla. Källa vid
Dalängsber-get eller Dalängen, öster om Strengnäs,
var fordom en offerkälla, dit
pilgrimsfärder anställdes fr.ån främmande orter,
enligt uppgift ännu år 1558, då en
Engelsman, vid namn W. Molteik (?),
skall hafva besökt källan. Enligt
sägnen hade de, som buro den Hel. Eskils
lik mellan Strengnäs och Eskilstuna,
tröttnat och stadnat med liket vid det
nyssnämda berget för att hvila sig;
men när de åter satte sig i rörelse,
uppsprang der källan, som fick namn
af St. Eskils Källa, men efter
reformationen förlorat sin undergörande kraft.
Eskilstorp. Annex-socken i Oxie
härad af Malmöhus län, 11/2 mil söder
från Malmö, vid hafvet, har en areal
af 1,6 43 tunnland jord, och består af
91/8 hemman med 2 oskattlagda
gatehus, 6 utjordar och 1 qvarn,
alltsammans sednast taxeradt till 1 14,360 rdr
banko. Invånarne, på 1840-talet 4 28,
utgjorde år 1850 ett antal af 437 och
1856 af 458. I socknens fasta skola
undervisades sistnämda år af en
examinerad lärare 36 gossar och 1 flicka. —
Socknen är annex till Gessie och utgör
med denna socken ett regalt pastorat
af 2:dra klassen i Oxie kontrakt af
Lunds stift. — Ett mautal krono
E-skilstorp, taxeradt till 12,000 rdr bko,
innehafves af ryttmästaren E. B. von
Segebaden. — Adress: Malmö.
Eskilstorp. Säteri i Bredaryds
socken och Westbo härad af Jönköpings
län, har tillhört slägterna von Schantz,
af hvilken en benämnes »starka
Schant-zen» och var kapiten, Berencreutz,
Gyllengranat och Danckwardt, tilldess
lagmannen C. Danckwardt omkring 1809
sålde sätesgården till bönder, hvaremot
förpantningsrätten tiil de underliggande
torpen, som innehafva nästan halfva
säteriets egendom, är förbehållen slägten.
Eskilstuna. Fristad i Nyköpings län,
på ömse sidor om den efter staden
uppkallade Eskilstuna-ån, 7/8 mil från
dennas utlopp, 5/8 mil söder från
Thorshälla, 8 1/2 mil i nordvest från
Nyköping samt 11 1/4 mil vester från
Stockholm, är uppkallad efter Södermanlands
apostel, den Helige Eskil, och en
gammal ort, som nämnes redan i slutet af
11:te århundradet. Omkring år 1080
blef nämligen den Helige Eskil stenad
af hedningarne, der det nuvar.
Strengnäs ligger, och de Christne, som skulle
bära hans lik till hans hemvist Fors,
blefvo nödsakade att stadna vid det
nuvar. Eskilstuna, emedan (säger legenden)
liket blef så tungt, att de icke kunde
föra det längre. På det ställe, der
detta järtecken inträffade, uppfördes en
kyrka, och platsen fick namnet
Eskilstuna, i stället för den urgamla
benämningen Fors, hvilket syftar på ortens
läge mellan de fall, som ån bildar
mellan Tunaforss och Carl Gustafs Stad.
Vid samma tid, eller måhända redan
derförut, omkring år 1060, skall här
ett kloster hafva blifvit uppbygdt för
Cluniacenser- eller Bernhardiner-munkar,
men hvilket år 1255 under kon.
Waldemar Birgerssons regering uppläts åt
Johanniter- eller Hospitalsbröder. Detta
kloster hade snart genom testamenten
och fromma gåfvor vunnit sådan
förmögenhet, att det i Gustaf Wasas tid
kunde med 200 mark lödig bidraga till
betalandet af Svenska skulden till
Lübeck. Det indrogs år 1527 till kronan
genom Westerås recess, och 10 år
derefter nedbrötos på Gustafs befallning de
flesta klosterhusen, hvarefter stenen
användes till Gripsholms slott. I nordost
om den nuvar. staden, möjligen på den
plats, som klostret förut intagit, lät kon.
Gustaf bygga ett praktfullt slott,
hvilket afbrann 1680 och dervid blef belt
och hållet förstördt. Omkring först
klostret och sedan slottet hade en
köping uppstått och sannolikt blifvit rätt
betydande; meu den hade ändock icke
egen jurisdiktion, utan ända till medlet
af 1600-talet ansågos de här bosatta
näringsidkarne lyda under Thorshälla
stad. Först sedan konung Carl Gustaf
låtit genom Liefländaren Rademacher
vid Eskilstuna anlägga ett
manufakturverk, hvartill jord anslogs inom Forss
socken, fick Eskilstuna stadsprivilegier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
