Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fluxerum - Flyinge - Flåren - Flåsjön - Fläckebo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
somnade fru Ingrid; då sliugrade sig
fram ur henne tvänne ormar, som
genast började klättra uppför kyrkväggen;
den ena kom ända upp på taket; men
den andra föll ner, när han hunnit ett
stycke uppför väggen. Bägge ormarne
kröpo sedan åter in i fru Ingrid igen,
och när bon vaknade, frågade hon
pigan, om någonting händt. Pigan
svarade då, att hon sett ormarna; och
frun förklarade synen pä följande sätt:
dessa ormar betyda mina söner
(sonsöner, Waldemar och Magnus Ladulås?);
deu ena blir en stor man, och den
andra vill följa honom efter, men blir
nedstött af sin bror.» Fru Ingrid
omtalas eljest i orten, anmärker Crælius,
»dels som helgon, dels prophetissa och
dels trollpacka.» — Fluxerum tillhörde
1770 Pechlin och major Silfverbrand,
sedan öfverståthållareu baron Bud beck,
17 99 N. L. von Sydow, 1844 öfverste
.T. C. von Schoting, sedan
regiments-skrifvaren Euell. Det består af 3
mantal, förmedlade till 1 ty2.
Flyinge. Kungsgård i Sandby
socken och Torna härad af Malmöhus län,
bestående af 35/16 mantal, har under
katholska tiden tillhört biskoparne i
Lund, rnen blef vid reformationen
indragen till Danska kronan, kom sedan
i frälsemäns ego och blef efter freden i
Roeskilde Svensk egendom såsom
Bornholms vederlagsgods. Redan år 1660
anlades här ett stuteri, hvilket 1836
organiserades till hingst-depöt; men
sedan har stuteriet åter blifvit uppsatt
och förvaltas gemensamt med Dalb\
kungsgård. Större delen af
kungsgårdarna är utarrenderad, och för 185 6
uppgick detta arrende till kontant bko
rdr 236: 16, 114 tunnor råg, 114
tunnor korn, 614 tunnor hafra, 17,850 1®
hö och 8,300 1® halm. Vid slutet af
1856 funnos på stuteriet 3 2 hingstar,
20 ston och 4 2 föl; under loppet af
året hade 1 5 stycken hästar blifvit
sålda till ett medelpris af 3 25 rdr;
högsta priset, som detta år betalades
fölen från stuteriet såld häst, var 56 2 rdr
bko. Flyinge kungsgårds egor
uppgifvas utgöra en areal af 2,684 tunnland,
af hvilka 400 äro åker, 1,316 äng och
216 beteshagar. På kungsgården
finnes ett boningshus af sten om två
våningar, hvilket 1856 undergick nödig
reparation till det yttre; stallarnè,
ridhuset och ladugårds-byggnaderna äro
uppförda af gråstensmur.
Flåren. Ausenlig sjö uti Östbo
härad af Jönköpings och Sunnerbo härad
af Kronobergs län, tillhör Lagans
flodsystem och afbördar sig i den stora
sjön Widöstern. Sjön, som är öfver 2
mil lång, men ingenstädes uppnår en
half mils bredd, omgifves af Woxtorps
och Tånnö socknar i Östbo samt af
Dörarp och Berga i Sunnerbo.
Flåsjön. Sjö i Jämtland, på grän-^
sen mot Ångermanland och socknarna
Tåsjö samt Bodum, uppgifves hafva 4
mils längd samt 1 mils bredd. Sjön,
der sik och laxöring fiskas, har sitt
aflopp till Fjellsjö elf, hvarom se denna
artikel.
Fläckebo. Socken i Norrbo härad
af Westmaulands län, mellan Haraker
i sydost. Kila i nordost,
Vester-Ferne-bo i nordvest och Raranäs i sydvest,
på ömse sidor om Svartån, sora här
går från Fläcksjön i norr till Hällsjön
i söder, uppgifves hafva en areal af
20,343 tunnland, af hvilka 1,950 äro
sjöar och kärr. Mellersta delen, kring
Svart-åns hufvuddal, har någorlunda
god, ehuru svag lerjord, och likaledes
östra gränsen, der dock ansenligt
utrymme upptages af oländig mark, kärr
och sjöar, af hvilka flera hafva aflopp
till Svartån, de största från Stäfre- och
Gu-sjöarna; mer oländigt och bergigt
är landet mot vester, der Ösjön,
Til-lingsjöarne, Toften ra. fl. sjöar och kärr
bilda ett flergrenigt vattendrag, som
faller ut i Fläcksjön. Socknens
näringar äro åkerbruk, skogsbruk,
tjärbränning, tillverkning af träkärl samt af
mattväf och gröfre linneväfnader.
Socknen består af 31 tyg förmedlade mantal,
deraf 145/8 skatte, 1 krono och 151/..
frälse. Befolkningen, som 1840
uppgick till 1,218 personer, utgjordes år
1850 af 1,213 och 1856 af 1,212
invånare. Socknen hade sistnämda år
både fast och ambulatorisk folkskola;
i den förra undervisades 34 gossar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
