Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Gaddahorg
- Gaddarne
- Gaddstigen
- Gafle eller Gaflö, Stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
G.
Gaddahorg, eller, såsom det i orten
kallas, Gaggeborgs fästning, har varit
belägen i Walbo socken af Gestrikland,
på Alborga bys egor, vid pass 1/2 mil
från Gefle, och finnas ännn lemningar
derefter uti ett åkergärde. I ett på
Gymnasii-bibliotheket i Gefle förvaradt
pärmebref af den 15 Januari 1432
omtalas Gaddaborgs hus, såsom af rikets
fiender uppfördt, men, efter endast 2
h 3 års bestånd, redan då förstördt.
Man förmenar, att det blifvit uppbygdt
af de Danska eller Norska vid något
deras infall under kon. Albrechts tid.
Det härintill liggande godset Gaddö
blef år 1440 af kronan återgifvet åt
Uppsala domkyrka, hvilken det tillhört
af gammalt. Fästet, som sednare af
ärkebiskoparna Nic. Ragwaldi och Jöns
Bengtsson Oxenstjerna å nyo
uppbyggdes, blef på 1520-talet åter raseradt.
Gaddarne. Så kallas några klippor
eller stengrund söder om den i
Vesterbottens skärgård liggande Holmön och
tillhörande den grupp af öar och skär,
som omgifver densamma. Vid deras
yttersta udde är en fyrbåk.
Gaddstigen. Häradsallmänning,
ligger i Oppeby och Kettilstads socknar,
Kinds härad af Linköpings län, vid
Kalmar länsgräns, omgifven af Fyllinge
egor, Fagerdahls rusthåll, sjön
Tolån-gen, Galmsås hemman, Påwelsmåla
ut-jord, Barsunda hemman, Röberget och
Björkesbo samt utjordar till Drabo i
Kinden. Oberäknad den skogsmark,
hvilken, bestående af 454 tunnland 16
kappland, år 1 776 afrösades att gagnas
under Åtvidabergs kopparverk, utgör
den för häradet behållna 841 tunnland
26 kappland stenbunden, med vacker
tall- och granskog beväxt mark, hvaraf
likväl den gröfsta skogen, omkring år
1 80 4, för kronans och flottornas behof
blifvit fälld. Allmänningen, som år
17 95 blef charterad och rörlagd,
ställdes 1 849 under allmän vård och
indelades 1852. Tillsyn hålles af
skogsbetjening ensam.
Gafle eller Gaflö, Stora. Ett mantal
säteri, beläget i Dannäs socken af
Jönköpings län, söder om och i
grannskapet af sjön Bolmen, skänktes år 1448
af en Carl Störkarson till Wadstena
kloster, i hvars ego det förmodligen
var till reformationstiden. En Erik
Pedersson fick Gäfle år 1568 i förläning.
Egdes 1660 af Erik Andersson (Drake);
sedermera af en Peder Drake. Efter
dessa af ryttmästaren Harald
Gyllensvärd, majoren Elias von Porath,
jägmästaren C. F. Björnberg, hvars måg,
fanjunkaren M. Hamberg, 1846 var
innehafvare af gården; sedermera af major.
Planting Gyllenbåga. De härunder
fordom lydande egendomarna Lilla Gäfle
och Svinancis, som på sednare tider
blifvit frånskiljda, inköptes år 1850 af
majoren och riddaren W. Planting
Gyl-lenbåga, gift med Hedvig Sophia
Ekelund. Så väl Stora som Lilla Gaflö
egas nu af bönder. — Wieselgren i sin
»Smålands Beskrifning» tror, att med
detta Gäfle, snarare än med det fordna
Gäfle i Gestrikland, menades den gård,
som tillhörde »den rike Johan Heising
på Gäfle», hvars son Carl år 1 259 blef
biskop i Westerås. Slägten förde i
skölden Michaël med draken. Carl på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hgsl/3/0005.html
