Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gefle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riksdagen 1792 var hospitalskyrkan inredd
till riddarhus. — I hospitalskyrkan
förrättas gudstjenst hvar söndag.
Gefle stad, som på 1600-talet hade
4,000 invånare, hvilkas antal år 1795
utgjorde 5,730, år 1825: 7,425, år
1855: 10,198 och år 1859: 11,591,
har i alla tider till hufvudnäringar haft
handel och sjöfart, skeppsbyggeri,
handtverk och fabriker, fiske och jordbruk.
Stadens förnämsta exportvaror äro
stång-jern, manufaktursmide, bräder, bjelkar,
spiror och tjära. Stångjerns-exporten,
som år 17 90 steg till 35,0 00 sk®,
utgjorde åren 1846 —1850 i medeltal
47,526 och 1850—1 855 i medeltal
64,761 sk®; derjemte utfördes under
det sistnämda quinquenniet i medeltal
årligen omkring 3 3,0 00 tolfter bräder,
318 stycken bjelkar, 243 stycken
spiror och 727 tunnor tjära, allt till
utrikes ort, medan utskeppningen till
inrikes orter uppgick till omkring 40,000
sk® stångjern och 7,6 99 sk®
manufaktursmide. De varor, som importeras,
äro hufvudsakligen spannmål (omkring
1 0,000 tunnor), hampa, salt (30,000
tunnor), kaffe (104,000 ®), vin, arrak,
konjak och ruram, linfrö, sill, torr fisk
och tobaksblad (1 1 6,000 ®, allt 1850
—1 85 5), tillika med specerier och
manufakturvaror. Tull-uppbörden uppgick
under åren 1 850 —1 855 i medeltal till
85,255 rdr bko. — Stadens
handelsflotta, som 1 7 55 bestod af 17 fartyg i
utrikes fart och år 1 790 räknade 54
större och 7 smärre, utom fiskerskapets
31 småfartyg, uppgick år 1 795 till en
drägtighet af 3,523 läster, men steg
1825 till 6,743 och 1 857 till 13,709
läster, eller var detta år i det närmaste
lika stor med hufvudstadens, hvars
handelsflottas lästetal då uppgick till 14,961,
medan Göteborgs utgjorde ända till
20,5 4 5. Vid 185 5:års slut egde, enligt
officiel uppgift, staden 35 skepp, 14
briggar, 20 skonertar, 1 galeas och 4
slupar samt 12 fiskarefartyg, om
tillsammans 10,971 läster, af hvilka 10,6 33
begagnades till utrikes, 338 till inrikes
sjöfart. Vid samma tid stodo under
byggnad 11 större och mindre fartyg
om tillsammans öfver 2,000 läster. År
1856 hade staden 78 fartyg om 12,137
läster, som gingo på utrikes ort,
medan inrikes-sjöfarten sysselsatte 9
fartyg om 215 läster, utom båtar och
jakter. På stadens bägge varf
nybyggdes under åren 1851 —1855 inalles 24
fartyg om 4,624 läster, utom
ångfartyg. Till utrikes sjöfartens
befrämjande erhöll staden 1 850 ett statsbidrag
af 28,210 rdr bko utan
återbetalningsskyldighet, att utgå af Handels- och
Sjötarts-fonden samt användas till
upprensning af segelleden till staden;
denna sjöfart idkas hufvudsakligen på
England, Frankrike, Spanien och Portugal,
Norra och Södra Amerika samt
Ost-och Vestindien. Efter handelskrisen
inträffade imellertid, att handelsflottan
fick ligga utan sysselsättning eller segla
för otillräckliga frakter, hvilket
föranledde, att åtskilliga större handelshus
föllo. — Staden hade 1856
sammanräknadt 139 handlande och 198
handtverkare (med 174 gesäller, 151
lärlingar och 62 andra arbetare), hvilka i
bevillning erlade, de handlande 3,086
och handtverkame 677 rdr banko,
medan manufakturisternas bevillning
uppgick till 2,213 rdr bko.
Af fabriks- och
manufaktur-inrättningar hade staden år 1859 ett vid
Strömsbro anlagdt manufakturverk,
tillhörigt ett bolag och tillverkande
bomullsväfnader och garn, ett gjuteri med
mechanisk verkstad, en klädesfabrik vid
Stigslund, en större och en mindre
tobaksfabrik, ett oljeslageri och
risgryns-qvarn, flera garfverier och repslagerier,
en segelduksfabrik, färgerier, en
kortfabrik, en mössfabrik,
chcmiskt-techni-ska fabriker, en vagnsfabrik, en
fayance-fabrik, en spegelfabrik, en
tändsticksfabrik, smidesfabriker, ljusfabrik m. m.
och derjemte Baierskt ölbryggeri, flera
tegelbruk och ett pappersbruk
(Gadö-borg) i närheten at staden,
boktryckerier ra. m. Medelbeloppet af
tillverkningsvärdena vid stadens samtliga
fabriker under åren 1850 —1855 uppgick
till 1,043,609 rdr banko, eller öfver
780,000 rdr banko mer än under det
näst föregående quinquenniet. — Fisket
består hufvudsakligast i
strömmingsfångst och idkas till större delen i de
norra provinsernas fiskehamnar samt i
stadens skärgård af en särskild
borgerlig societet, det s. k. Fiskerskapet, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
