Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gnarp - Gnarps Masugn - Gnosjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tunnland, vägar etc. 312 tunnland 20
kappl., samt 1,686 tunnland, som höra
till Njurunda och Attmar socknar i
Medelpad. Socknen beboddes år 1805
af 1,5 34, år 1858 af 2,490 personer,
deraf 1,271 skattskrifna och 1,219
skattfria, inberäknade 12 man gemenskap
af indelta arméen. Socknen består af
3I»V3M mantal skatte, taxerade till
149,390 rdr rmt, inberäknadt värdet af
2 lägenheter, 12 qvarnar, samt af 2/3
mantal krono, taxerade till 2,940 rdr.
Utskrifningsmanskapet utgjordes af 7 9
man. Jordbruket var tillförne pä ganska
lag ståndpunkt ; men sedan skiftet för
siggått (det fastställdes d. 5 April 1822
och kostade hemmansegarne 1 7,244 rdr,
men kronan 3,3 31 rdr, allt bko), torde
man få antaga jordens afkastning
tillökad med minst V^ciel; ännu är dock
jordbruket icke på den ståndpunkt, att
dess afkastning öfverstiger de dermed
sysselsatta personernas behof, utan för
brukens arbetare, strandfiskare, husmän
och backstugusittare måste spannmål
uppköpas, i medeltal till 6 à 800 tunnor
årligen. At boskapsskötseln egnar
allmänheten mindre uppmärksamhet än i
Helsinglands öfriga socknar, och
ladugården lemnar derföre föga större
afkastning än till socknens eget behof. På
skog hafva alla hemmanen tillräcklig,
många till och med ymnig tillgång;
men på många ställen är skogen skadad
och afverkad genom svedjefallen och
kolningar, i synnerhet i trakten
omkring Gnarps masugn och Galtströms
bruk. Det lin, som odlas inom
socknen, användes och förbrukas för det
mesta till buldan, hvaraf årligen
försäljas omkring 70,000 alnar, som, efter
12 rdr för 100, inbringa 8,400 rdr
bko. Redan år 1316 hade Gnarp sin
egen pastor; men år 1481 var Gnarp
förenadt med Bergsjö, skiljdes åter
derifrån 1653 och erhöll egen kyrkoherde,
som stadfästes genom kongl, bref af d.
28 Mars 1685 till erkebiskop och
Upsala konsistorium (Widmark); Gnarp
utgör nu ett eget konsistorielt pastorat
af 3:dje klassen. Grunden till Gnarps
kyrka, uppförd på högsta ryggen af den
sandås, som genomstryker Gnarpsdalen,
så att hon är synlig till nästan alla
byar i socknen, lades år 1770; men
med byggnaden måste upphöras till följd
af missväxt och rödsot, som borttog
hvar 25:te man. Ar 1785 fortsattes
med byggnaden under byggtnästar Chr.
Loells ledning; den fullbordades med
fasta grundstensmurar och tegel 1786;
i kyrkan finnes ett utmärkt vackert
orgelverk med 16 stämmor, färdigbygdt
år 184 5. Gnarp hade år 1856 både
fast skola med ] examinerad lärare,
som undervisade 56 gossar, 36 flickor,
och 1 ambulatorisk med 1
oexamitie-rad lärare, undervisande 6 1 gossar och
5 0 flickor. — Adress: Hudiksvall. 1
denna socken ligger
Gnarps Masugn, nära Gnarp-åns
utlopp i hafvet, anlades på 1690:talet af
faktorn lians Behm, har sedermera haft
samma egare som Ströms bruk i
Harmånger och utgör tillsammans med
Franchammar i Hassela en enda
bruksegendom med namn Strömsverken. Vid
Gnarps masugn tillverkades år 1857
3,9 50 skS 19 IS 10 S tackjern af
malmer, hemtade sjöledes från grufvor
i Roslagen. Taxeringsvärdet för
egen-doraeu upptages är 18 58 till 7,200 rdr
rmt; tillverkningsvärdet upptages under
Ströms bruk, och närvarande egaren, är
friherre W. T, Tersmeden.
Gnosjö. Socken i Westbo härad af
Jönköpings län, gränsande i öster till
ICäfsjö, i söder till Kulltorp, i vester
och sydvest till Kallervd och
Anders-torp, i norr till Asenhöga, 63/4 mil från
Jönköping, vid 680 fots höjd öfver
hafvet, har en areal af 12,821 tunnland,
af hvilka 820 äro sjöar och kärr, samt
består af 5V8 mantal skatte, 3/g mant.
krono, 73/4 mantal frälse, uppskattade
år 1858 till 45,860 rdr rmt,
inberäknadt värdet af socknens 15 lägenheter
och 4 qvarnar. Socknen beboddes år
1810 af 47 5, år 1858 af 689
personer, af dem 383 skattskrifna och 306
skattfria, inberäknadt 7 man
gemenskap af indelta arméen och 20
backstugusittare; jordmånen är bergig och
grusig, bergsyra gör åkerjorden svag,
så att jorden ger i.de ymnigaste åren
ej mer än 4:de kornet; men
komministersbostället har under förståndig
behandling i sednare tider blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
