Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omkring 4l/2. Spannmåls-exporten går
till 20 à 50,000 tunnor årligen. Ofta
klagas öfver bristande omsorg vid
sädens rengöring, så att Gotlands råg och
korn, till vigt och öfriga beskaffenhet
eljest jemngoda med de bästa slagen i
andra landskap, ofta finnas mindre väl
befriade från svingel, tranärter och
åkerlök. Lin och hampa odlas på långt
när icke till öns behof, blott i Södra
fögderiet skola cirka 1,200 IS af
hvartdera slaget hafva blifvit år 1858
inför-skrifna, utom det, som vid
strandningstill-fällen inkommit; priset på god vara
varierade samma år mellan 7 à 10 rdr pr 20
Humle skördas vanligen tillräckligt
för egna behofvet; rofvor, eljest, liksom
Gotlands potates, kända för sin goda
beskaffenhet, börja blifva allt mer
sällsynta. Senap odlas till öns behof och
anses vara den bästa som växer i
Sverige; men både rapsat och weide odlas
ganska obetydligt, ehuru begge här växa
vildt. Silkesodlingen, som icke utan
framgång idkas på ön, bar i år gifvit 211V2 &
silkeshylsor, det lyckligaste resultatet af
denna odling. Ar 1857 gaf den 105
Trädgårdsskötseln är allmän och gifver
äfven god afkastning; få hemmansdelar
eller bebyggda lägenheter finnas, som icke
ha sin lilla trädgård med grönsaker,
bärbuskar och fruktträd samt prydd med
mångfaldiga blommor. I Stenkumla
socken har ett försök att odla sockerrör
blifvit gjordt i April förlidet år, af
kapten Adolf von Post på hans gård
Kube; han utsådde ett litet qvantum
kinesiska sockerrörsfrön (med framgång
odlade i Norra Amerika under olika
latituder) i trälådor, hvarifrån de i Maj
inånad utplanterades på ett litet
trädgårdsland af 120 qvadratalnars areal;
sedan rören i Oktober blifvit nedskurna
och pressade emellan tvenne rörliga
valsar af trä, erhölls något öfver 6
kannor utmärkt söt saft, som gaf 3 brun
sirup, nyttjad till matreduing. Fodret
förtärdes med begärlighet så väl af
hästar som andra kreatur. (Aftonbl.
V.,1860.)—Ou har en landtbruksskola
på Nygård, 3/4 mil söderut från Wisby.
Boskapsskötseln är icke hvad den borde
och kunde vara. Orsakerna äro den
mindre väl vårdade ängsskötseln och
betesmarkernas mindre tjenliga
beskaffenhet för hornboskapen — emedan de
äro nog torra och hafva för kort
gräsväxt — samt inbyggarnes ringa hog
för denna hushållningsgren. Hästarna
äro väl härdiga, men små. Oaktadt
ringa fodertillgång, men öfverflöd på
spannmål, består Gotlands-bonden
aldrig hästeu någon säd; för honom är
båten kärare än hästeu. I orten
omkring Thorsborgen finnas ännu qvar s.
k. skogshästar eller Russ, ett det bästa
och starkaste hästslag; de fasttagas och
tämjas ej, förr än de skola säljas; men
med tilltagande inhägnad af utmarken
minskas denna hästafvel. Det allmänna
Gotländska färslaget är tämligen stort,
raen grof-ulligt, och har den
egenskapen att kunna föda sig ute äfven
under vintern, hvarför de ock föredragas
af allmogen framför den blandade racen
i närheten af Wisborg, der ett schäferi
om 100 får af Soutdowns-race,
tillhörigt Kongl. Maj:t och Kronan, är
förlagdt; i allmänhet underhålles ej större
antal får, än sora motsvarar behofvet,
utom på Fårön och i de sydligare
trakterna, ehuru landet har skönt bete
och är särdeles tjenligt till fårskötsel
och schäferiers inrättande. I
synnerhet växer der i mängd ett slags
tå-tel, som gerna må kallas fårgräs
(Fe-stuca ovina), emedan fåren ata det gerna
och trifvas väl deraf. I trakten
omkring Burs finnes Svenskt höfrö eller
Medicago falcata, som är ett födande
gräs för boskapen; det kan rotas på de
magraste ängar och backar, växer till
2 alnars höjd och så frodigt, att af en
enda rot kunna uppgå så många
buskar och grenar, att en menniskofamn
deraf fylles. Priset på fin ull var 1858
67 öre och för den grofva 58 öre.
Samma år voro på .ön 2 färgerier, 2
garfverier, 1 oljeslageri, 1 pappersbruk
med tillverkningsvärde af 636 rdr rmt,
1 skeppsbyggeri vid Klintehamn, 11
diverse fabriker och manufakturverk.
Samma år voro här 21 handlande med
öppna bodar, 185 skomakare, 162-
skräddare, 28 smeder, 25 snickare, 4
kakel-ugnsraakare, 4 garfvare, 4 målare, 3
färgare, 1 urmakare, 1 repslagare, 4
tunnbindare. — Främst bland
binäringarne står fisket efter strömming, torsk,
flundror och id samt mindre s. k. fjell-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
