Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grangärde - Granhammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åkerbruket fyller socknens
spannmålsbehof, hufvudnäriugen är dock
bergshandtering, på grund af socknens ansenliga
tillgång på malin och vattenfall.
Grängesberget, en stor bergshöjd vid
gränsen af N. Kopparbergs socken, är en
stor malmtrakt, som har flera märkliga
höga punkter, såsom Risberget,
Sandberget, Norra och Södra Grängesberget
eller Sjustjernberget, hvilket är det
högsta, samt Östra och Vestra Ormesberget.
Genom detta malmfält och äfven det på
norra sidan liggande Gudmundsberget
stryka många malmgångar, som föra rik
jernmalm. Grängesbergets malm har i
början af förra seklet stått bar i
bergets öfra sluttning, och har ännu brott
ofvan dag eller på sidan af berget.
Malmgången sträcker sig till 12
famnars djup och förer den renaste malm.
Under bruks-året 1859 brötos inom
Grangärdes socken i Vestra Norberget
(44,841 skS), Östra Norberget, Södra
och Norra Grängesberget,
Fredmunds-berget, Finnäs- och Bly berget,
Gräsberget (32,95 6 skS) med flera inalles
227,596 skS t.v. jernmalm. Rostberg,
l/4 mil från kyrkan, lemnar blyglans
och svafvelkis, Rödsjöberget har varit
arbetadt på blyglans o. s. v. Flera
bruk och bergsmanshyttor finnas i
socknen, såsom Westansjö, Norhyttan,
Sun-nersjö, Gonäs, Räfsåla, Björnhyttan,
Saxhyttan, nästan alla anlagda på 1
600-talet. Dessutom fiunas flera ödelagda.
Af jernbruk märkas: Ludvika vid sjön
Wessmans utlopp, der kapellkyrkan
ligger, Nyhammar eller Sunnersjö, 1/2 mil
från Gränges kyrka; bergsmanshamrar
äro Norså, Sunnansjö m. fl. Redan på
1820-talet uppstod fråga om
anläggning af en jernväg emellan Hillen och
Leren; men först riksdagen 1853—185 4
anvisade låneunderstöd till jernvägar i
denna ort, der nu Grängesberget och
sjön Hörken äro förenade medelst
jernväg, hvarjemte Strömsholms kanal
fort-sättes genom en jernväg mellan
Smedjebacken och sjön Wessman, till hvars
utförande staten anslagit en lånesumma
af 400,000 rdr rmt. Vid den förr
brukliga transporten af brukens
tillverkningar och förnödenheter togs vägen
öfver Orsasjön och Siljan samt derifrån
på elfven till Båtstad i Tuna socken;
men härvid befanns den svårigheten,
att 2:ne forssar mötte vid Gräda by nära
Gagnefs kyrka, så att alla effekter der
måste urlastas samt föras lL mil öfver
land.
Tuna, Säter och Gränge voro
fordom en enda socken, men blefvo år
1555 delade i tvänne. Hertig Gustaf
Adolf erhöll i förläning Gränge socken
år 1610. I 1743 års oroligheter deltog
äfven allmogen i denna socken. —
År 1856 funnos i denna socken såväl
fast skola med 2 examinerade lärare,
som undervisade 103 gossar och 106
flickor, som ambulatorisk skola med 5
examinerade och 8 oexaminerade lärare,
som undervisade 300 gossar och 302
flickor. Kyrkan är belägen 5 mil från
Falun vid stora landsvägen emellan
Bysjön och Björken; efter åskeld år 1593
uppbyggdes hon af sten med torn. Af
fornlemningar må anföras, att man på
tvänne näs vid Wessman, Askevik och
Grönö, samt vid Korsnäs vid sjöu
Björken funnit åtskilliga stenhögar, i
trakten kallade Jätte- eller Hedningeskansar.
Öfver en källa i Grytänge skall fordom
hafva stått offerhus. — I Grangärde
socken är Finnmark, der Finnarne till
en del bo i porten och tala bruten
Finska. Wester-Bergslags och
Wester-Dalarnas domsaga har sitt tingsställe i
Grangärdes kyrkoby. Utom redan
anförda bruk och masugnar märkas
Björn-hytte masugn, Nya Presthyttan;
pastorsbostället utgör 1/4 mantal krono. —
Adress: Smedjebacken.
Granhammar. Ett mant. frälsesäteri
uti Westra Ryds socken och Bro
härad af Uppsala län, beläget vid den
derefter uppkallade viken. Första
kända egare uppgifves vara Peder
Eriksson, riksråd omkring 1480; sedan
tillhörde gården slägten Örn fly ch t på
1600-talet, derpå Rosenkrantz och, 1724, v.
Fersen; 1849 gen.-majoren grefve
Lantingshausen, som dessutom egde 43/4
mantal. Gården har ett vackert
stenhus med fruktträdgård och orangeri
samt park. Vid förstugudörren finnes
en runsten, N:o 323 i Lilj. R., med
inskrift: .... it : fttn : fana : ift :
£Uhnt : fun fm : trik : I)... — För
närvarande eges aäteriet jemte Tibble
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
