Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gripsholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vidlyftiga salar och rum, hvaraf finnas
300, och genom den mängd korridorer
och gallerier, som leda ifrån en sida af
slottet till en annan. Hela följden af
Svenska konungars porträtter finnes i
audienssalen. Under porträtterna stå
originalernas valspråk eller någon
antydning på deras regering. Gustaf III
har låtit måla de flesta. Äfven konung
Oscar, som bland regenternas
porträtter låtit uppsätta konung Gustaf IV
Adolfs, har med sitt och många andra
porträtter riktat Gripsholms stora
porträttsamling, den rikaste i Sverige,
öfver 1,800 stycken, till hälften samlad
sedan 1822 och till en del ordnad i
grupper af riksmarskalken grefve
Fleming och öfverkammarherren m. m.
baron Stjerneld; denna samling är egen i
sitt slag, hvars motstycke hvarken
England eller Frankrike torde kunna
uppvisa. I det inre af slottet äro bilderna
historiskt ordnade, och många deribland
äro från de äldsta tider. Erik den
Helige, Birger Jarl, Margareta, Sturarne
och deras familjer, den tappra Christina
Gyllenstjerna med sitt fina, bleka
anlete, ses alla har tillsammans. Bilden
af den ädla, beslutsamma frun, gift med
Sten Sture den Yngre, är aftagen på
en kopparplåt i guld och färger, som
bär årtalet 1506. Nära henne finner
man den sköna Ebba Brahe, hvars
blonda lockar hvila mot Gust. Adolfs stolta
hufvud. Konungarnes bilder återfinnas
på flera ställen i slottet. Erik XIV
har målat sig sjelf och sin far. I ett
hörn af ett fönster hänger en liten bild,
målad på trä, ett fruntimmersansigte,
till hälften doldt under en
sammetsmössa. Detta ansigte, icke egentligen
skönt, har något dystert, stilla,
nunne-likt; det är Katarina Månsdotter,
soldatbarnet, på hvars hufvud Erik satte
den gyllene kronan, kort inan den föll
från hans eget. Midt emot ingången
till konung Eriks fängelse inrättade
Gustaf III en theater, hvars brokiga
herrlighet bildar en ryslig kontrast mot
den ödsliga cellen, som befinner sig
under hvalfvet af den tjocka muren. Nu
är plågorummet halft förstördt:, och
endast de nakna väggarna och en kamin
återstå. Efter berättelse skall en
ur-hålkning vid ett af de små fönstren
uppkommit af Eriks arm, hvilken han
långa timmar stödde mot fönsterbågen,
för att trängtande blicka ut i det fria
genom det trånga jerngallret. Är det
sannt, att Erik låtit bygga detta
fängelse för att deruti insperra Johan, så
blef han straffad härför, då han sjelf
måste bebo det; men hans straff blef
än hårdare genom den barbariska
grymheten, att icke allenast fråntaga honom
maka och barn, utan äfven hans böcker
och zittra; men om äfven det på
papper skrifna Guds Ord fråntogs honom,
tycks dock icke det i hans oroliga, af
namnlösa qval under det ödsliga långa
fängeLselifvet plågade hjerta af Gud sjelf
skrifna tröstens ord, som han uttalar i
37 3 psalmen, 3 och 5 verserna, blifvit
honom frånryckt, utan att han dött i
frid, och att sålunda ej någon grund
finnes till Eriks af många trodda frid- *
lösa själavandring i de öde salarna.
Arndt har dock i sin »Resa i Sverige»
utförligt beskrifvit ett »spökeri», som
här tilldrog sig första natten Gustaf
IV tillbragte här med gemål och barn
som fånge, och som injagade hos
hof-folket en sådan förskräckelse, att de
flyktade ut i nattkläderna och blefvo
åter om morgonen uppdragna ur en
gyttjig damm. — I ett af praktrummen
visas äfven det bord, vid hvilket
Gustaf IV undertecknade sin
afsättnings-akt. Ibland mängden af salar och
gallerier är rådssalen en af de
märkvärdigaste; denna sals väggar äro tätt
behängda med porträtter af Svenska
rikets rådsherrar och biskopar, hvilkas
frejdade namn igenfinnas i historien.
Alla de gamla, mäktiga familjerna äro
här representerade, alla hjeltarna från
Finska, Danska, Tyska, Polska och
Ryska krigen bilda långa rader af
gestalter i harnesk, i kanslers- och
prelatskrud och ett halft årtusendes
hofdräg-ter. Af lärda, konstnärer, borgare och
bönder från äldre och nyare tid har
detta galleri dock föga att uppvisa.
Gustaf III gjorde början dermed och
har, bland andra, försett samlingen med
Olof Dalins, Leopolds, Bellmans, Linnés
och Olof Rudbecks porträtter. På
Gripsholm saknas en samling af Sveriges
vetenskapliga och konstnärliga
celebriteter, som borde ordnas jemte de för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
