Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grycksbo - Grymsjö - Gryt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och mer förskönadt genom nya
byggnader och planteringar, hvarförutan
sjelfva jordegendomen blifvit utvidgad
genom betydliga odlingar; år 1841 hade
gården omkring 200 tunnland odlad
jord, godt bete, ymnig skog, qvarn, såg
och spikhammare. Fordom kallas den
Grekesboda och omnämnes 1317.
Tillverkningen, hvars värde uppgifves för
ar 1825 till 3 9,457 rdr 32 sk. bko,
uppgick år 1858 till 145,357 rdr rmt,
då bruket sysselsatte 61 arbetare; till
bruket höra äfven 91 spannland
bergfrälsejord (ej fullt 10 mantal),
uppskattade till 18,068 rdr; här är äfven
tegelbruk, uppskattadt till 1,500 rdr; hela
uppskattningsvärdet är 221,305 rdr rmt
och nuvarande egare hr J. H.’Munktell.
Grymsjö. Fordom Grimsö by, i
Ramsbergs socken och Lindes bergslag,
Örebro härad, 8V4 mil från Örebro,
nära Södra Mogen, består af 17/32 mtl
med 3,94 2 tunnlands areal, deraf 3
tunnland åker, 24 2 tunnland äng, 428
tunnland impedimenta samt 3,161
tunnland skog, från hvilken sednare 172
tunnland blifvit tilldelade Grymsjö
bodar och Nordankärrstorp, i ersättning
for dessa sednare hemman frånkänd
mulbetesrätt på Grymsjö skog.
Arealen är den största i häradet, och
sägnen förmäler, att den blifvit upplåten
ät en, benämd Grimer, som på skidor
kringlupit denna vidsträckta egorymd.
En masugn qvarstår som ett. gammalt
minne, utan att hafva erhållit någon af
de förbättringar, som nyare tider infört.
Sista blåsningen verkställdes 1851, då
under 5 6 dygn 81 1 skU tackjern
tillverkades. Pipan lär sedan dess vara i
förfall. Endast bergsmannarätten har
skyddat denna hytta från
fullkomlig rasering. Fordom har här funnits
stångjernssmedja; men smidesrätten
bort-såldes till Ramdiyttc bruk. Vid
Grymsjöbodar är af nämndemannen Ström år
18 40 upphittad en treflätad guldstång,
4 tum lång, sannolikt en forntida
armring, och lär densamma vara det enda
antiqvariska fynd, som blifvit gjordt i
dessa bergslager, hvilket
antiqvitetsakademien dock vägrade att inlösa.
Gryt. Socken i Daga härad af
Nyköpings län, 2 mil från Malmköping,
är belägen mellan Björnlunda och
Gåsinge socknar i öster, Åker i norr,
Dun-ker i vester, Hyltinge med Båfvens
nordöstra vikar i sydvest; upptager med 2
mils längd och från V4 till 3/4 mils
bredd eller mera en areal af 26,05 9
tunnland, af hvilka 4,450 äro sjöar och
kärr, och består af 7x/2 mantal skatte,
7/g mantal krono, 24 V4 mantal frälse,
hvaraf 4V4 mantal höra till ^Villåttinge
härad. Hela taxeringsvärdet uppgick
år 1857 till 16 5,491 rdr bko. Södra
hälften utgöres af omvexlande slätter,
dalgångar och sjöar, berg och skogar
kring nedra loppet af Dunkers-ån, som
går från Dunkern i sydöstlig rigtning
genom Misteln, Kyrksjön, som upptar
Rickaren från vester, och Näten, som
upptar Malsnaren från norr, slutligen
till Båfven. Norra hälften är mer
berg-ländig, med trängre dalar och högre
samt mer söndersplittrade höjder,
omkring Dunkerns nordliga tillflöde frän
Härbergssjön och de östligare, till
Skepp-sta-ån hörande Svarf-, Holm- och
Högsjöarna, Långviken och Gällringen, allt
på stora landthöjdens södra sluttning.
Rådande jordmånen är dels bättre eller
sämre lera, dels mojord; näringar äro
åker-, ängs- och skogs-bruk samt fiske.
Socknen, som år 1805 beboddes af 1,106
och 1856 af 1,409 personer, nämnes
såsom tillhörande prepos. Nicopensi
1314 och utgör nu ensam ett
konsistorielt pastorat af 3:dje klassen i Daga
kontrakt af Strengnäs stift. Kyrkan är
gammal, tillbyggd 177 7—78, och har
grafrainnen efter adliga slägterna Slätte,
Baggbufvud, Benenberg o. s. v.; 2:ne
runhällar befinnas, på och vid
vapenhusdörren, en på sakristidörren. Af
fornlemningar finnas dessutom i socknen
ruiner efter borgar vid Nesselsta, Jättna
och Anhammar. Sockenskolan är
grundad af inspektor Weller pä Graneberg
och besöktes år 185 6 af 32 gossar och
18 flickor; undervisningen meddelades
af tvänne examinerade lärare. Blott
socknens södra och mer bebyggda del
har vägar af någon betydenhet; den
största kommer från Björnlunda och går
nordvest förbi kyrkan. Al’ större
gårdar finnas i socknen: Graneberg,
Näs-selsta, Jälund, Odensberga prestgård i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
