Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gryt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vanligen ej litet styckade;
skärhemmanen innehafvas nästan endast af
allmoge, några lyda dock under
Engelholm i S:t Annæ socken. Ar 1850
räknades 103 bönder å egna hemman,
16 arrendatorer, 100 jordtorpare, 9
stat-torpare, 92 fattighjon. Hela
folkmängden var år 1750: 2,260, år 1805:
2,097 och 1856: 2,942 personer, som
sysselsätta sig å landsbygden med
åkerbruk, boskapsskötsel, något skogsbruk;
i skärgården med fiske och handel med
fisk, mest strömming, från Gräsmarö
äfven ål, samt med jagt af skälar,
särdeles på Harstensö och Gräsmarö egor
och klippor, samt mer allmänt af
sjö-fogel. Härtill kommer en för socknens
båda delar gemensam sjöfart med
omkring 40 båtar af c:a 700 läster från
åtskilliga lastplatser vid hafsvikarna. På
Fångö egor upptogs en koppargrufva år
1720, och der brytes ännu kopparmalm.
Slutligen finnas flera qvarnar och
sågar. Jordbruket idkas på flera ställen
med omsorg; sädesslag och foderväxter
äro de vanliga. Ladugårdsskötseln
omfattas äfven af allmogen med omsorg;
bränvin brännes på få ställen i större
skala och i allmänhet mindre än förr.
En tämligen jemnt fördelad välmåga
eller bergning är rådande till följd af
folkets sparsamma lefnadssätt. Folkets
lynne är i allmänhet allvarligt och godt.
Gryta socken nämnes under katolska
tiden, åtminstone omkring 1500; den
har varit och utgör ensam ett
konsistorielt pastorat af 3:dje klassen i
Hammarkinds kontrakt af Linköpings stift.
Kyrkan har ett behagligt läge på en
liten höjd; hon ombyggdes 17 98, har
torn, altartafla af Hörberg m. m.; på
kyrkogården är en minnesvård af
porphyr öfver kyrkoherden Hörling (död
1819). Socknen har fast skola, sedan
1850 förenad med arbetsskola för flickor,
och i den förra undervisar en examinerad
lärare; år 1856 var barnens antal 80
gossar och 80 flickor; derjemte finnes
en ambulatorisk skola för skärgården
sedan 1849, med en oexaminerad
lärare; år 1856 var barnens antal 51
gossar och 41 flickor; socknen eger
också sparbank från 1852, såsom
filial-afdelniug af Söderköpings stads. Af
fornlemningar omtalas spår efter en
befästning å Strömmens egor invid
hafvet; en vik nära prestgården kallas
Drottningvikeu, en holme vid Kettilön
Drottningholmen; Ols- eller Olofsöarne,
Olssundet och Olofsviken, allt nära
Bre-viksnäs, förmenas hafva sitt namn af
S:t Olof, hvars bild funnits i gamla
kyrkan; man har ock vid Baresund sökt
den Barvikshamn, dit Svenska konungen
Anund Jakob och Norska konungen Olof
den Helige omkring 1025 eller 27
seglade efter slaget vid Helgeån emot
konung Knut i Danmark; men detta ställe
torde snarare vara att finna på
Blekinges kust., Den 17 Aug. 1598 kom
konung Sigismund på resa från Kalmar,
då en svår storm blåste upp, med
lifs-fara till Baresund, der han måste ligga
qvar för motvind; här emottog han 2:ne
bref från hertig Carl, som han lemnade
obesvarade, men skref härifrån till
krigsbefälet i riket och anbefallde detsamma
att vara sig troget och stå emot
hertigen. På Kettilön äfvensom vid
prostgården finnas jättegrytor. På
Kettil-öns östra sida mot Fångön, \ mil öster
ut från Snäckvarps gästgifvaregård, är
Baresunds sjötullskammare för inloppet
från söder till Söderköping och
Norrköping; längre i sydost, 2 mil från land,
vid Häradskärs fiskläge, finnes fyrbåk
af trä, uppbyggd år 1741, den synes 6
à 7 mil ut i hafvet; här är station för
4 lotsar; andra 1 5 lotsar bo på Kettilö,
Bokö, som har ett sjömärke af trä, och
Håskö. — Under katolska tiden hafva
här 45/8 gårdar hört under kyrkliga
stiftelser; på 1600-talet har en stor
del lydt under Stegeborg, en annan del
tillhört adeln. Af större gårdar å
landtbygden märkas: Fredriksnäs,
Abäcks-näs, Breviksnäs, Carlskog, f. d.
Gåsebäck, Dräg, Stora Syltvik, Dala,
Daue-bo, kyrkoherde-boställshemmanet
Forsshem, Strömmen, komministers-boställe;
— i skärgården: Andrakö, Fångö,
Gräsmarö 7/g mantal frälse; Grytö 1 mant.
frälse har tillhört slägten Gyllenstjerna,
men 17 26 grefvinnan Horn. Fångö
koppargrufva tillhör bergmästaren
Bredberg, och malmen smältes vid en
honom tillhörig hytta vid Waldemarsvik,
men inom Kalmar"län. — Adr.:
Waldemarsvik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>