Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gumlösa - Gumlösa - Gumpekulla-Backe - Gumskyrkan - Gundralöf - Gunillaberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rmt. Marken är af olika beskaffenhet
i socknens 5 byar: i Gumlösa är den
till det mesta jemn och sidländt, i
Fjer-löf jemn, i Rommestorp bergaktig, i
Båröd ganska sidländt och i Långaröd
ojemn. Rådande jordmånen är
sandmylla; någon skog finnes endast i
byarna Rom mestorp och Långaröd.
Socknen, som år 1 805 beboddes af 585 och
1858 af 7 32 personer, af hvilka 373
voro skattskrifna och 3 59 skattfria,
inberäknadt 4 backstugusittare, har både
fast och ambulatorisk skola; i den
förra undervisade 1859 en examinerad
lärare 43 gossar och 31 flickor, i den
sednare en oexaminerad lärare 30
gossar och 20 flickor.
Beväringsmanskapet utgöres af 34 och gemenskapen af
indelta arméen af 5 man. Den
betydligaste gården i socknen är
Sinclairs-holm med mjölqvarn, som eges, jemte
Gumlösa 4 mantal (uppsk. till 13,440
rdr) och Helleberga 1 mantal,
Rommes-torp 17/8 mant., Fjerlöf ty2 mant.,
Långaröd 1 mantal, alltsammans
uppskattadt till 52,260 rdr rmt, af baron
Gyl-lenkrook. Kyrkan är belägen 2/5 mil
från moderkyrkan. — Adress:
Christianstad.
Gumlösa. Två mantal i Theda
socken och Asunda härad af Uppsala län,
är fideikommiss och innehades år 1849,
jemte 1 ty4 mantal, af Kistner. För
närvarande eges det, jemte Fullsta ty4 mtl,
Kromsta 1 mantal, Skyttebo ty4 mant.,
alltsammans uppskattadt till 24,450 rdr
rmt, af enkefru E. Kistner.
Gumpekulla-Backe, belägen nära vid
Stångån och Linköping i St. Lars
socken af Östergötland, har tillika med
den derpå befintliga stenen en viss
märkvärdighet såsom historiskt ställe.
Sägnen berättar nämligen, att, dä hertig
Carl bröt upp i slaget vid Stångebro
(1 598), tog han från Wånga by i
Wårds-bergs socken med sig en djerf och
oförvägen bonde, vid namn Olof eller, som
det beter i folkets mun, Jola, hvilken
fullkomligt kände till trakten. Olof
sprang upp på Gumpekulla-backe,
ställde sig vid den der befintliga höga
stenen, från hvilken han kunde se öfver
den från ån uppstigande dimman, och
bespejade granneligen kon. Sigismunds
folk, så att han kunde för hertigen
berätta, hur detta ryckte ut och
uppställde sig i slagordning. Som ett minne
häraf upprepas ännu i trakten
följande rim:
Vid stenen på Gumpekulla-backe,
Der skylde Jola sin tjufvanacke.
Stenen på Gumpekulla-backe
Fridde mång kula från Jolas nacke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
