Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnarskog - Gunnarskär - Gunnarsnäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af hvilka 8,275 äro sjöar och kärr, och
består af 227/12 mantal skatte, 1/2
mantal krono, lV8 mantal frälse. Socknen
uppskattades 1858 till 1,112,761 rdr
rmt, häraf 490,950 rdr för 2317/24
hemmantal, 471,743 rdr för 4 bergverk,
131,391 rdr för 12 manufakturverk,
14,618 rdr för 11 sågar och qvarnar,
4,152 rdr för 1/2 hemmantal, som
innehafves under boställsrätt. Marken är
till större delen bergaktig; rådande
jordmånen i socknens södra del är lera och
i den norra sand. Skog finnes
tillräckligt, så att både sågblockar och timmer
kunna afyttras. Folkmängden, som år
1805 var 3,5 03, uppgick år 1858 till
5,940 personer, af hvilka 3,025 voro
skattskrifna och 2,924 skattfria,
inberäknade 290 backstugusittare.
Beväringsmanskapet utgöres af 269 man.
Barnundervisningen bestriddes 1859 af
3 examinerade lärare för 195 gossar
och 134 flickor uti ambulatorisk skola.
Hvad som är kändt om Gunnarskog
från äldre tider, är att under
digerdödens härjningar blef orten så öde på
menniskor, att folk fanns qvar blott på
två hemman, o Ingersbyn ochBortakan;
två gårdar, Amås och Skramle, hafva
ifrån den tiden legat öde och äro ännu
öfvervuxna med skog. Kyrkan, af trä,
stod likaledes öde, och ny kyrka
byggdes 11/4 mil längre mot sydvest. Men
inan denna kom i bruk, blef hon så
bristfällig, att hon måste ombyggas,
hvarpå annan plats utsågs och arbetet
börjades. Dock blef här ingen
kyrkobyggnad fullbordad, ty, heter det, »hvad
som byggdes om dagen, refs ned om
natten», och kyrkan flyttades derföre
till sitt gamla ställe samt ansågs länge
som offerkyrka. Af gårdar och byar
märkas dessutom: Stora Gårdsås 1 mtl,
uppskattadt till 28,05 0 rdr rmt; häraf
eges ett färgeri med vallmarsstamp,
ta-xeradt till 5,250 rdr, af färgaren M.
Olsson, det öfriga är skiftadt i 17
delar; Gröttsvåhl 1 mtl, uppskattadt till
24,000 rdr, häraf eges 929/5760 mtl af
Silboda bruksegare; af jernverk:
Fredros, Silboda, Rexed och Träskog, — Adr.:
Arvika.
Gunnarskär (Gummarskäl). Ett och
ett halft mantal frälse-säteri i Tumba
socken och Wester-Rekarnes härad af
Nyköpings län, har varit Kronans och
upplåtet åt innehafvarne af Carl
Gustafs stads jernverk, såsom Rademacher,
från hvars arfvingar det reducerades,
fru Woinarowski och Rothoff;
undan-togs år 1812 vid bemälda verks
försäljning, men såldes 1817 till prosten
Wallqvist och egdes 1851 af professor
Wallqvist; år 1856 af löjtnant Nyblom.
Till egorna hörer någon löfskog samt
en och annan ek.
Gunnarsnäs (fordom Gundersnäs,
Gun-derås, Gunnesness). Annex-socken i
Nordals härad af Elfsborgs län, i det s. k.
grefskapet Dal, näst Jern den minsta
socknen i orten; längden från norr till
söder är 3/4 mil, bredden något öfver
V2 mil; arealen uppgår till 4,885
tunnland, af hvilka 625 uppgifvas vara
sjöar och kärr, och socknen består af 87/8
mantal skatte, 37/g mantal frälse,
taxerade 1857, jemte verk och lägenheter,
till 91,500 rdr bko. Marken är
bergaktig och skogbevuxen i vestra delen
af socknen; rådande jordmånen är lera.
Socknen beboddes år 180 5 af 541 och
185 9 af 946 personer. Kyrkan, 7/10
mil från moderkyrkan, Ohr, är af sten
utan både torn och sakristia. En
välgörenhetsanstalt finnes här under namn
af Fryxell-Langensköldska stiftelsen,
upprättad den 17 Juni 1827 af krigsrådet
Daniel Fryxell och hans fru Margareta
Laugensköld. Till denna anstalt höra
säterierna Ekholmen och Stäkelund,
hvilkas afkastning utgår i pensioner åt
fattiga enkor och fruntimmer i Elfsborgs
och Wärmlands län samt i stipendier
åt studerande i Carlstad, Uppsala och
vid Marieberg. För barnundervisningen
fanns här 1856 fast skola med en
examinerad lärare, som undervisade 5 0
gossar och 37 flickor. Af
fornlemningar finnas här en tingsbana vid
Lättsbyn, bestående af en liggande och 7
resta stenar; mellan Ekholmen och
We-sterråda i Holms socken ligga 6 små
grifthögar. Af hela hemman märkas:
Backa, Bäckebol norra och södra,
Hunnebyn, Hällan, hvarvid finnes den s. k.
Råstocks Bruun, välbyggd och på
sednare tider mycket begagnad, Ostvatten,
alla skatte; Ekholmen och Kyrkobyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
