Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustafsvik eller Westervik - Gusum - Gyetorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1600-talet egdes Westervik af
kamre-raren öfver Wärraland, Nerike, Nora
och Dal, Arvid Pedersson, död 1655.
Godset tillhörde i sednare tider grefve
Georg Adlersparre, och n. v. egaren är
löjtnant 11. Adlersparre, som dessutom
eger 1 mantal Uddeby, 1 mantal
Öster-vik, V2 mantal Olofsrud, V4 mant.
Fallet, V* mant. Motorp, V| mant.
Buxe-rud m. fl. jemte busbehofsqvarn och såg
samt 2 tegelbruk, alltsammans år 185 7
uppskattadt till 46,650 rdr bko.
Gusum. Mcssings- och jernbruk uti
Ringarums socken och Hammarkinds
härad af Linköpings län, 23/4 rnil från
Söderköping, vackert beläget vid
Gusums-ån. Ar 1 6 53 köpte Henrik de
Try och hans svåger, Hubert de Besche,
skattegården Gusum af löjtnant Sven
Thorsson och grundade der ett jernbruk
och masugn till styckgjuteri; sedan de
Try blifvit ensam egare, anlades ett
messingsbruk, med privilegier af 1661
och 166 3 för Hägerstjerna; bägge
verken förföllo småningom; jernbruket
ödelades redan 1 665, messingsbruket
af-brann 1 677, återställdes och hade ifrån
1684 tvänne egare; ena hälften
egdes af herr Steinhaus, Rikets Ständers
Bank, Lovisinska sterbhuset, Georg
Spal-ding och dennes svåger M. Westerberg;
den andra hälften af Didr. Wittfogel och
Joh. Schmidt; Spaldings och
Westerbergs arfvingar kommo ändtligen i
uteslutande besittning fore medlet af
1700-talet. Nu anlades 1742
knappnålsfabrik, 1752 manufakturverk, 1 7 57 nytt
nålmakeri, 1760 knif-fabrik, som
nedlades 6 år derefter, och sedermera 1821
stångjernsbruk för 900 sk®, med
tackjern från Westmanlands bergslager samt
kol från egna och andra skogar i
nejden. Sednare egare hafva varit utaf
slägterna Spaldencreutz och Weterberg,
från 1812 blott af den sednare;
närvarande egaren är brukspatron Edvard
Westerberg. Jernbruket består af 2:ne
smälthärdar och 1 räckhärd för 2:ne
hamrar; smidet, nu mer oinskränkt,
utgjordes år 1858 af 1,323 sk® 9 1® 18
® stångjern; häraf förädlades vid
manufakturverket, som består af 2
knipp-och 3:ne spikhamrar, 250 sk® 9 1® 9
®; hela tillverkningen uppskattades till
81,320 rdr rmt; tillverkningen vid
nålfabriken, förut betydlig, underhålles nu
mer endast för att förskaffa ålderstigna
och barn någon arbetsförtjenst samt
utgjorde 1858: 30,006 bundtar
knappnålar och 400 alnar messingsduk; den
sysselsatte samma år 5 0 arbetare. Ar
1850 utgjordes samtliga
arbetspersonalen af 4 00 personer. Gusums
åbvgg-nad -är uppförd 1 7 50; derinvid finnes
trädgård med orangeri; park, hvarifrån
man på en kulle, prydd med en
paviljong, har en vacker utsigt; djurgård,
den största i länet. I anseende till
brukets aflägsenhet fråu sockenkyrkan,
erhölls år 1668 tillstånd att på stället
bygga ett kapell, och år 1731
beviljades uppförandet af en kyrka, med
rättighet att antaga en bruksprest.
Kyrkan är af trä och har vackert läge på
en halfö; hon har förr varit kallad
Gudhems kyrka. Vid bruket finnas skola
och sparbank. Stora Gusum med
Gissletorp 1V2 mantal skatte, Alboga lL
mantal, Åby 1 mantal kronoskatte
rust-håll under eget bruk och J/3 mantal
Åby kronoskatte gästgifvaregård samt
1 mantal Frörum och 1/2 mantal
aug-mentshemman Aketorp bortarrenderade,
äfvensom 2 sågar och qvarnar samt
tegelbruk, utgöra ett gods, hörande till
bruket. Uppskattnings-värdet för den
del, som begagnas af bruksegaren, var
185 8: 31,400 rdr rmt. Af Lilla
Gusum 1 mantal eges 3/8 mantal af
bönder och Vg af handl. Odéen i
Waldemarsvik. Gårdarna hafva hört under
Stegeborg, men reducerades. Ärliga
utsädet vid Gusum utgör omkring 160
tunnor höst- och vårsäd, hvaraf
produceras c:a 1,200 tunnor diverse säd utom
potates och rotfrukter; ängarne lemna
550 lass hö. Bredvid landsvägen nära
Kotebo torp på Frörums egor har
framlidne lagmannen G. Spaldencreutz låtit
uppresa en marmorsten på det ställe,
der konung Gustaf III spisat middag
d. 16 Sept. 1 775.
Gyetorp. Ett frälsehemman af V3
mantai, fordom ett mantal frälsesäteri
i Ljungby socken, Willands härad af
Christianstads län, kalladt Wietorp, har
varit ladugård under Ljungby gård från
år 1467, då åt hr Axel Bilde på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
