Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Göta Kanal
- Götala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af de kapitaler, hvilka aktiegarne efter
hand insatte. I direktionen blef
Platen ordförande, och till verkets
öfver-raekanikus utnämdes major Bagge, som
år 1814 efterträddes af öfverdirektören
Hagström, efter hvilken öfverste-löjtnant
Lagerheim fick detta uppdrag år 1818.
Men företaget fick snart röna motstånd,
man menade, att kanalen vore en graf,
som till slut skulle uppsluka alla
Sveriges tillgångar. Platen lyckades likväl
genomdrifva sin plan; han lät börja
arbetet på flera punkter på en gång, så
att det icke kunde öfvergifvas; han
förmådde Ständerna att lemna Kanalen
ett lån af 300,000 rdr årligen från
1815 till 1820, och han hade den
glädjen att se Westra Kanal-linien, som
påbörjades 1810, och hvars första sluss,
den vid Forsvik, öppnades 1813, färdig
till segelfart den 23 September 1822,
och 10 år derefter fullbordades Östra
Kanal-linien, så att den 26 September
1832 voro de bägge Svenska hafven
förenade och Göta kanal öppnad.
Platen fick imellertid icke upplefva denna
alla hans förhoppningar krönande dag,
utan hade aflidit redan 1829; han
ligger begrafven midt emot Motala
mekaniska verkstad
»vid de böljor, sjelf han diktat,
vid den strand, han sjelf har byggt.»
Det var grefve Fr. Sparre, som
fullbordade arbetet; detsamma har till större
delen blifvit utfördt af Svenska arméen,
och hela kostnaden uppgick till 9,142,23 1
rdr bko, ehuru första kostnadsförslaget
upptagit blott 1,000,000 rdr. Af
denna summa auvändes 8,924,000 rdr till
byggnadsarbetet, omkring 120,000 rdr
till fastigheter och inventarier samt vid
pass 85,000 rdr till Motala verkstads
anläggning. Göta kanal börjar vid
Slätbak en nära Söderköping, går igenom
"Westra Husby och Kimsta socknar,
sjöarna Asplången och Roxen, Wreta,
Ljungs och Brunneby socknar, sjön
Boren, Motala socken, sjön Wettern,
sjöarna Bottensjön och Wiken, kanalens
högsta punkt, Fägred, Fredsberg och
Lyrestad socknar samt faller ut i
We-nern l/8 mil norr om Mariestad vid
Kullered i Lvrestad socken.
Sammanbindningen sker således genom 1 stor
och 5 smärre sjöar, som lemna
erforderligt vatten till mellankanalerna.
Sjöarna Wiken och Unden, hvilkas vatten
kan nästan med lika lätthet ledas åt öster
som vester, bilda dessutom de rikaste
reservoirer. Äfven den öfriga traktn
är gynnande. Wenerns och Wetterns
stränder ega en ganska ymnig tillgång
på kalk, äfvensom öfverallt, der slussar
behöfvas, erforderlig granit och fast
kalksten varit att tillgå nära i granuskapet.
Likväl har kanalbyggnaden varit
förenad med stora svårigheter; i
Westergötland måste till och med en
betydlig sträcka af kanalen sprängas genom
klippor, och till följd af de många
insjöarnas ej tillräckliga djup har
kana-leu måst fortsättas i sjelfva sjöarna
efter konstens reglor, så att sjelfva
kanalen är ett jätteverk, som blifvit af en
fåtalig och med lyckans håfvor
ingalunda frikostigt utrustad nation
fullbordadt, till trots för alla hinder från både
naturens och menniskornas sida och
vid en tidpunkt, då det var tvifvel
underkastadt, huruvida något sjelfständigt
Sverige mer skulle finnas till. — Enligt
Göta Kanals kamrerarekontors
redogörelse, har under loppet af år 1860
kanalfarten, efter taxan för inre farten,
begagnats af 2,307 seglande och 951
ångfartyg, hvilka i afgifter inbringat
270,166 rdr 2 öre, utvisande mot
nästföregående året en minskning af 72
seglande, men deremot en ökning af
72 ångfartyg, och en tillökning i
avgiftsbeloppet på det hela af 25,664 rdr
6 2 öre, och detta oaktadt att
segelfarten 1860 öppnades en månad sednare
och slutades omkring en half månad
tidigare än året 1859. Se vidare sidan
38, 1 Band.
Götala. Kungsgård, bestående af 2
raanfal, belägen i Skara landsförsamling,
Skånings härad och Mariestads län, ty4
mil från Skara, uppskattas till 23,630
rdr rmt och innehafves för närvarande
af öfverstelöjtnant U. Akerhjelm. Här
skola Westgöta-lagmännen hafva haft
sin bostad i hedniska tiden, långt inan
biskop Bengt den Gode år 1188 der
byggde en kyrka. På Götala hölls
fordom Allra-göta-ting, då någon skatt eller
krigsrustning skulle utskrifvas. Man
har föregifvit, att konung Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hgsl/3/0177.html
