Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förstader, uppgår till 2,896 tunnland eller
omkr. 1/8 qvadratmil, och i sjelfva
staden bodde 1860 (enl. mantalslängden)
28,727 personer, i Majorna 1859:’8,894
personer; sednare uppgifter lemna det
ofvan anförda talet, 41,4 50 invånare,
för staden och alla dess förstäder.
Staden genomskäres i öster och
vester af en i Göta elf vid den s. k. Stora
Bommen utlöpande kanal, Stora
Hamnkanalen, som delar densamma i en
nordlig och en sydlig hälft; vertikalt mot
denna löper Östra Hamnkanalen,
utgående från vallgrafven och likaledes
utfallande i elfven vid Lilla Bommen,
medan Vestra Hamnkanalen går parallelt
med den sistnämda och faller ut i Stora
Hamnkanalen. Vattnet till alla dessa
kanaler och vallgrafven inledes genom
Fattighus-ån från Mölndals å. — Öfver
kanalerna leda tillsammans 20 broar,
al hvilka de förnämsta äro Lejonbron,
Kämpebron och Tyska Bron, de bägge
förstnämda uppkallade efter de figurer,
med hvilka de fordom voro prydda.
Det förnämsta bland stadens torg är
det ungefär midt i staden belägna
Gustaf Adolfs Torg, med konungens af
Fogelberg modellerade och år 1854
uppresta bildstod samt en brunnsbyggnad
för afhemtande af det vatten, hvilket
ledes till staden från Kallebäcks källor,
— andra torg äro: Kungstorget, i
stadens södra del, vid vallgrafven, försedt
med bazarbyggnader, — Fisktorget, nära
vallgrafvens utlopp i Pusterviken, —
Kaserntorget m. fl. Utanför vallgrafven
ligga i söder Kungsparken och
Trädgårdsföreningens lokal. Göteborgs
kyrkor äro: Gustavi Domkyrka, nära Vestra
Hamnkanalen, anlagd samtidigt med
staden, nedbruunen 1802 och sedan
åter-uppbyggd samt fulländad 1815; —
Christines eller Tyska kyrkan, norr om Stora
Hamnkanalen, invigd 1648 och
inneslutande llutger v. Aschebergs grift; —
Nya Kyrkan i Haga, byggd i
Engelsk-Götisk kyrkstil med bidrag bland annat
af D. Carnegie, som dertill gifvit 56,000
rdr, invigd 1859; — Engelska Kyrkan,
vid Kaserntorget, invigd 1857; —
Klippans Kapell, uppfördt af D. Carnegie
och invigdt 1857; — Garnisons- eller
Kronliuskyrkan, i Kronhuset (se ned.);
Fattighuskyrkan, grundlagd 1812, och
Mosaiska Kyrkan, vid vallgrafven, midt
emot Trädgårdsföreningen. — Bland
staten tillhöriga byggnader märkas:
Residenset, sannolikt bygdt af Lennart
Torstenson, och der Carl X dog, —
Kronhuset, hvars öfra del begagnas till
tyghus, — Nya Tyghuset, på Lilla
Otterhällan, — Artillerikasernen, vid
Kaserntorget, — Cellfängelset, på S:t Eriks hörn
utmed elfven, färdigt 1857, —
Bangården, vid Drottningtorget, en praktfull
byggnad i sammansatt rundbågs- och
förenklad Götisk stil. Bland staden
tillhörande byggnader kunna vi här
anföra Rådhuset, vid Gustaf Adolfs Torg,
bygdt efter ritning af Nicodemus
Tessin 1 670, sedan utvidgadt,
—Kommendantshuset, nästintill det förra, fordom
tillhörigt familjen Ascheberg, —
Tidl-kammarhuset, nära Kämpebron, — Nya
Sjukhuset, invid vallgrafven på stadens
södra sida, färdigt 185 5, — Nya
Arbetshuset, på Stampen, färdigt 185 5,
äfven med lokaler för
pantlåneinrättnin-gen och telegraphen, —
Vattenreservoiren, nära början af Östra
Hamnkanalen, anlagd 1786 och upptagande det
dit ledda vattnet från Kallebäcks källa,
— Nya Börsen, vid Gustaf Adolfs Torg,
— f. d. Ostindiska Kompagniets hus med
Göteborgs Naturhistoriska Museum, vid
Norra Hamngatan, bygdt efter ritning
af Ni c. Tessin, — Nya Theaterhuset i
kungsparken, färdigt 1859, — Stadens
Barnhus, i Stampen, färdigt 1857, —
Ångköket, på Éisktorget, och
Arbetarbostäderna i Haga-förstäderna, till hvilka
Rob. Dickson skänkt 330,000 rdr rmt,
af hvilka 1 10,000 rdr tillfallit Carl
Johans församling; de arbetarebostäder,
som för denna summa uppbyggas,
utgöra Rob. Dicksons Stiftelse. — Staden
upplyses med gas sedan 1857 och var
den första Svenska stad, der gaslysning
infördes; telegraph-förbindelsen mellan
Stockholm och Göteborg öppnades d. 4
Juli 1854.
Bland undervisningsverken i
Göteborg kunna vi här nämna följande:
Högre Elementar-läroverket, vårterminen
1860 med 18 lärare och 312
lärjungar; för detsammas räkning kommer att
uppföras en ny byggnad, hvartill staten
anslagit 150,000 rdr rmt, —
Chalmerska Slöjdskolan, stiftad af kanslirådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
