Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göthaström - Götheryd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppskattade 1858 till 72,264 rdr rmt,
»amt med qvarn med 2 par stenar, såg,
V8 mantal ßohult, V2 naantal Bårarna
till 7 9,870 rdr rmt. Tillverkningen
valår 1857: 1,047 sk<S 1 1$ smide.
Samma år arrenderades bruket af hr C. G.
Ericksson. Det har ymnig
vattentillgång alla tider om året. Södra
jernbanan är utstakad att ledas i
Lagaådalen genom brukets egor. Detta bruk
är den 24 Maj 1860 annonseradt till
försäljning. — Adress: Ulricehamn &
Redvägsberg.
Götheryd. Konsistorielt pastorat af
2:dra klassen, hörer till Sunnerbo
kontrakt i Wexiö stift och ligger i
Sunnerbo härad af Kronobergs län, består af
två socknar: Götheryd och Traheryd,
med en folkmängd år 1856 af 4,627
personer. — Götheryd socken, omgifven i
vester af Traheryd, i norr af Hamneda,
i öster af Pjetteryd och i söder af
Hal-laryd socknar, är l3/4 mü lång och 1V4
mil bred, har eu areal af 38,811
tunnland, af hvilka 3,410 äro sjöar och
kärr, samt består af 385/s niant. skatte,
\l/2 mantal krono, IOV4 mantal frälse,
uppskattade år 1858, jemte 9 qvarnar
och sågar, 4 manufakturverk och 7
lägenheter, till 286,440 rdr rmt. Här
äro 14 sjöar, ibland hvilka Hånga-,
Bråta- och Trolla-sjöarna äro de
största ; socknen genomflytes äfven af Helgeå,
hvaraf en gren utgör till en del
gräns-skilnad mot Pjetteryd. Marken är på
de flesta ställena stenbunden; dock
finnas åkergärden, som äro till det mesta
stenfria. Socknen, som år 1 805
beboddes af 1,840 och 1859 af 2,875
personer (häraf utgjorde 73
beväringsmanskapet och 16 iudelta arméens
gemenskap), har ambulatorisk skola, hvari
sistnämda år 115 gossar och 97 flickor
erhöllo undervisning af 1 examinerad
lärare. Kyrkan, 7J/2 från Wexiö,
är byggd af sten, 29 alnar lång utom
choret, som håller 133/4 alnar i längd;
bredden är 20 alnar. Biskop Henrik
i Linköping utfärdade ett aflatsbref af
1489, deri han intygar, att han på
mid-somraarsdagen invigt in eccles. nostra
parochiali Gotaridt ett beläte till Christi
sårs heder, som äfven var sociata
ip-sius Ecclesiæ Piætaridt, lofvande 40
dagars aflat åt dera, som böjde knä, läste
Pater noster, Ave Maria, Sirabolum och
andra vanliga böner så väl till den nya
bildens heder, som Martini, Barbaræ,
Brigittæ, Erici, Henrici och Sigfridi.
Götarödt kallades af biskop Henr.
Ti-demanni uti Linköping denna »ecclesia
nostra», hvars namn 1 590 skrefs
Göthe-röd, 1 593 Götheryd. Namnet
Götheryd anser Wieselgren vara Svenska
uttalet af »Jödernas ryd eller uppröjning»,
Jödhult och Jöderyd, ehuru gården
bibehöll Danska folkuttalet; »namnet så
väl som en inflyttning af böuder under
Unionstiden till Götheryd från N.
Jutland synes antyda något samband
mellan Jutar och denna socken i
Finveden.» Wieselgren anmärker härom
följande: »Då en ädling Dudde eller Duda
bor bär som sockenherre i början af
14:de seklet, månne spår ej möta af den
Danska occupation, Kuytliuga-Sagan
uppgifver hafva skett af Finveden i 12:te
seklets sednare hälft? Intogs Finveden,
så blefvo väl Danska herrar insatta att
bevara eröfringen, huru kort den än
var. Och då en Dote stupade i den
striden, och en Dudaslägt här har
mycken egendom 170 år derefter, så
tyckes man här få veta något om Grathes
infall, som är rimligare, än att han, i
historien framställd som segrare, i
verkligheten skulle blifvit slagen af Blenda
och en qvinnohär.» — I denna socken
märkas: Ryds jernbruk, Askenäs,
Fog-lanäs, Lillaryd, säterigårdar,
Kölaboda raajorsboställe vid Kronobergs
regimente, Skateboda, Burhult och
Prest-bygd, militiæ-boställen. I Götheryds
prestgård var Jon eller Jouas Palma,
konung Carl IX:s hofpredikant och
sedan superintendent öfver Jämtland och
Härjeådalen, född; han var en son af
kyrkoherden härstädes Germund Jonæ.
Sonen tog sitt tillnamn af en sälg
(Sa-lix Pentandra), sora stod strax vid
prest-gården och kallas der i orten Pal n.
Han var på sin tid en synnerligen lara
och berest man samt har utgifvit flera
små arbeten. Plans dotter Elisabeth
blef stammoder för Cederhjelmska
slägten, som i början kallade sig Palm. —
På hemmanet Liavagnens egor skall
hafva funnits ett kapell eller grafställe,
efter hvilket en del af ringmurarna ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
