Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hackvad - Hackås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lerhaltig jordmån, samt tätt bebyggd; blott
i vester upptages någon del af träsk.
Östra gränsen vid Hardemo utgöres af
Skarbysjön och Wia-ån. En häradsväg
kommer från Wiby i söder och delar
sig längre ned i landet i tvänne grenar,
som gå till Edsberg och Kräcklinge.
Socknen, som år 1805 beboddes af 538
och 185 9 af 07 5 personer, består af
18% mantal skatte, mantal krono
och 9 mantal frälse (häraf höra 4%0
mantal till Sundbo härad);
uppskattningsvärdet 1 857 var 83,880 rdr rmt.
Hakuad nämnes omkring 1314; det iir
nu annex till Edsberg, der både
kyrkoherde och komminister äro bosatta.
Kyrkan, belägen 3/10 mil från
moderförsamlingen, ombyggdes 1782 och är både
ljus och rymlig. Barnundervisningen
bestrides i fast skola af 1 examinerad
lärare jemte klockaren; år 1859
besöktes skolan af 21 gossar och 13 flickor;
dessutom erhöllo 32 gossar och 25
flickor undervisning i hemmet. — Bland
fornlemningar nämnas stensättningar
nära Bärsta och högar på Lurbobacken.
Enda gården af betydenhet är Bärsta,
norr om kyrkan; Tjugesta, 1 mantal
krono, är stomhemman för kyrkoherden
i Edsberg; Wia by, hvarefter ån är,
upp-nämd, ligger i norr. — Adr.: Örebro.
Hackås. Annex-socken till Ovikens
pastorat, i Jämtlands Södra fögderi af
Jämtlands län, 3% mil från Östersund,
gränsar i norr till Sunne och Näs samt
i söder till Bergs socken, i vester
omgifves den af en vik af Storsjön och i
öster af sjön Näkten; håller blott %
mil i bredd, men nära 5 mil i längd.
Emot Kätans socken och Häfverö i
Medelpad möta stora bergsryggar; men åt
Sunne-sidan är landet jemnt med
bärande mark. Åkerbruket skötes här väl,
och invånarne hafva användt mycken
flit med stenrösjors bortförande ur sina
särdeles stenbundna åkrar, så att denna
socken anses för en af de bästa
sädesorter i länet. Boskapsskötseln är
fördelaktig; godt fiske tinnes, utom i
ofvannämda tvänne sjöar, äfven i många
små sjöar. Skog växer till socknens
behof. Folkmängden, som år 1757 var
endast 449, uppgick år 1810 till 634
och 1856 till 858 personer;
hemmantalet är 23% mant. skatte, 1% mant.
krono, uppskattade år 1857 till 50,870
rdr bko. Barnundervisningen bestrides
af en examinerad lärare i fast skola,
som år 1859 besöktes af 27 gossar och
16 flickor; dessutom undervisades
hemma 16 gossar och 28 flickor,
tillsammans 43 gossar och 44 flickor. Hackås
socken, af några skrifven Hakås, tycks
hafva fått sitt namn af sin belägenhet
på en ås eller landsträckning af
ungefär 2 mils längd och % mils bredd,
äfvensom af den hake eller krökning,
som Billsta-ån bildar vid sitt utlopp i
Storsjön; af några antages namnet
komma af hackor, hvarmed de första
inbyggare sägas uppbrutit den, såsom
förut är nämdt, mycket stenbundna åkern.
Efter blifvande ledighet i Oviken
kommer socknen att bli annex till Näs,
som från d. 1 Dec. 1857 utgjort eget
pastorat, och blir derigenom en stor
olägenhet häfd, som egde rum under förra
indelningen, då sockneboarne uti Sunne
sockens annexer Hallen och Marieby, som
jemte Oviken ligga vester om Storsjön,
och sockneboarne uti denna socken, som
jemte Sunne ligger öster om Storsjön,
voro nödsakade att färdas om
hvarandra öfver Storsjöns vik till sina
moderkyrkor. Se vidare härom Hallen
socken. — Kyrkan, belägen 1 mil öster
från Oviken gent öfver Storsjöviken,
är af sten, utvidgad och förbättrad i
förra seklet genom Per Olsson i Dillne,
så att hon uppgifves nu vara en bland
de prydligare i länet. Denna kyrka
hade förut inuti öfver allt bibliska
målningar med årtalet 1601. Här förvaras
ännu ett rökelsekar af metall, äfvensom
riddaren Skonks vapen, värja och
ovanligt stora sporrar, samt en slida eller
fodral af jern åt ett forntidens gevär,
kalladt Punart. Tvänne grafstenar,
tillhöriga samma familj och på hvilkadess
vapen befunnits, blefvo sönderslagna vid
tornets nedfallande under kyrkans
ombyggnad. Denna riddar Skonke har varit
boende nära kyrkan i Hof, som består
af 2% mantal, der ännu bönder räkna
sin härkomst från honom. Det säges,
att han fordom varit en myndig man
och höfding i orten, hvilket bevisas af
gamla bref så väl till Danska som
Svenska regeringen. Ett dylikt från en af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
