Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haga - Hagby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1408 här på sitt slott Marieborg vid
- Enköping. Detta slott omnämnes äfven
af Messenius och Peringsköld. Gården,
sedermera kaliad Haga, bar konung
Carl Knutsson köpt af fru Brigitta till
Fullenäs, och lär den sedan tillfallit dess
arfvingar af Bonde-familjen. Riksrådet
Johan Thuresson Roos, hvars mormoder
var fru Brigitta Thordsdotter Bonde,
var härtill egare, emedan Haga var hans
sons, Gustaf Johansson Roos, arfvegods;
Hr Gustaf blef grefve vid konung Erik
XI V:s kröning. Efter denna grefliga
ätts utgång har godset tillfallit slägten
Natt och Dag, och efter vice
presidenten H. G. Falkenberg, som var Gustaf
Persson Natt och Dags måg, blifvit ett
Falkenberg-gods; sedermera har det
egts af en Posse omkring 1770, von
Hohenhausen omkring 1820, 1850
förut-nämda nuvarande egare. Der nu
åbygg-naden, bestående af ett tvåvånings
stenhus af gammal arkitektur, står, har
fordom funnits ett kapell, och i den
nuvarande trädgården har varit
kyrkogård dertill; här finnes äfven park och
schäferi för finulliga får; för öfrigt
omnämnes denna herrgård bland dem, som
antagit och tillämpat nyare tiders
mångfaldiga uppfinningar och förbättringar
i afseende på method och redskap,
framför allt en flerårig cirkulation, till ett
exempel, som ej varit utan inflytande
på den häromkring boende allmogen.
Hagby. Præbendepastorat af 2:dra
klassen, hörande till Uppsala
domkapitel af Hagunda kontrakt och Uppsala
stift, består af moderförsamlingen
Hagby och annexet Ramsta; det innefattar
4ö7/g mantal och räknade 1 856 en
folkmängd af 894 personer.—Hagby socken
är belägen 1 ty2 mil s. v. från Uppsala
och l4/5 niil från Mälaren — med 90
fota höjd öfver hafvet — i Hagunda
härad af Uppsala län, och upptager 0,25
qv.-mil i vidd, som motsvara 3 2,138
qv.-refvar eller 5,739 tunnland, hvaraf
30 tunnland utgöra kärr och vatten.
Största delen är en bördig slätt, i
synnerhet omgifningarne kring Säfva-ån,
som går dels genom socknen åt öster
och söder, dels utgör gräns mot Gryta
socken och mottager en bäck från
Ramsta. De trakter, som ligga längst i norr
och sydvest, hafva stenbunden
skogsmark, här och der afbruten af mindre
kärr. Några hemman ega skog till
husbehof, flera lida brist derpå, och icke
något enda har timmerskog. Ang- och
betesmarken är nästan öfverallt
otillräcklig och står icke i jemnt
förhållande till åkerjorden. Rådande jordmånen
är lera, och den enda näringsgrenen är
åkerbruk. Socknen innehåller 27a/4
oförm. och 215/8 förrn, mantal, deråt’
77/8 skatte, 27/8 krono och 107/s frälse.
Folkmängden var 1810: 441, 1840:
451, 1 855: 458 och 1859: 4 52
personer. Uppskattningsvärdet uppgick 1857
till 134,973 rdr bko. Af en
examinerad lärare undervisades 1859: 25
gossar och 26 flickor, medan 4 gossar och
13 flickor undervisades i hemmet.
Hagby var före reformationen ett eget
pastorat; men derefter lades Ramsta dit
såsom annex. Det är ett eget
förhållande med detta pastorats presterskap
i äldre tider, och torde det icke vara
utan intresse att meddela några ord
derom. En af påfve Honorius III
utfärdad bulla, daterad Lateran den 31
Dec. 12 20, hvari Hagby kyrkas gods,
20 till antalet, tagas i S. Petri och
Ho-norii beskydd, är ställd till prosten och
kapitlet i S. Mariæ kyrka i Hagby.
Denna prost uppgifves vara en vid namn
Gaudefridus eller Ganfrid, som
ärkebiskopen i Uppsala, Olof Basatömer,
nämda år, skickade till Rom för att
anhålla om hans pallium, och sora vid
sin återkomst hem medförde icke
allenast pallium, utan ock ofvannämda
bulla. Det tyckes sålunda som Hagby
vid den tiden varit säte för en prost,
jemte hans kapitel, och att han hade
de omgifvande bygderna sora prosteri;
kanske den »prebenda Haghund et
La-und» (Hagunda och Lagunda härader),
som nämnes i en sednare handling. Kort
derefter inrättade ärkebiskop Jarlerus
(† 1255) det äldsta kanik-kapitlet
(ca-pitulum canonicorum seculariura) vid
Uppsala dorakyrka, hvilket bestod af 4
ledamöter, prost, archidjäkn och 2
kaniker. Till dessa prelaters underhåll
anslogos inkomsterna af vissa hfirader
och socknar, och en afkanikerna, Bengt,
fick Hagunda och Lagunda kanoni
(Ca-uonia Hagund & Lagund), som var den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
