Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hakarp - Hakarp - Hakeryd - Hakunge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sten i korsform med trähvalf och torn,
byggd på prestgårdens grund år 1694,
mest på general-inspektören öfver rikets
tullar N. Hägerflychts bekostnad. En
dopengel, som håller i ena handen en
bok, i den andra dopskålen, på armen
en handduk och nedsänkes, då dop skall
förrättas, gafs 1759 af direktör P.
Breh-mer, fader till assessorn, med. doktor
H. E. Brehmer. Kyrkan reparerades år
1805. Hakatorp nämnes 1572, då det
hörde till Skärstada i Wista härad
såsom annex; men 1757—78 omtalas det
som eget gäll. Konung Gustaf I lade
härunder den 30 Nov. 1556, af fordna
Sanna socken, nu förenad med
Ljungarum, åtskilliga gårdar: Rosendal,
Hvase-torp (Wassarp), Stubbetorp (Stuptorp)
och Holvedstorp (Hulstorp). För
närvarande är socknen ett patronelt
pastorat af 3:dje klassen, med egaren af
Hakarps säteri till patronus, och hörer
till Tveta kontrakt af Wexiö stift. Af
fornminnen har socknen åtskilliga. Vid
landsvägen till Grenna har på
Brunnstorps egor legat en skans under
Rumla-borgs slott, kallad Warpa skans,
motsvarande Garpa skans vid Holaveden;
lemningar häraf sågos ännu 1776.
Rumla-borgs slott, hvars ruiner nu till det
mesta äro öfverväxta af gräs; se vidare
art. Rumlaborg. En äng på Stensholms
egor kallas Juten, der Danskarne lidit
ett nederlag. Lunnaberget är en
ätte-stupa, ofvanpå hvars höjd en häll
ligger. Sägnen berättar, att en fru Karin
Stake låtit der nedrulla en dömd
»undersåte» i spiktunna. Då hon stod lik,
kom Lucifer och dansade med henne.
Då liket fördes öfver Dummemosse till
familjgrafven, ropade en röst till
kusken: »släpp tömmarna, låt gå!» Han
släppte och föll af i förskräckelsen. Det
öfriga försvann — hästar, vagn och lik
— i mossen. På ena kyrkodörren
synas märken af skarpa skott från
kriget mot Danskarne i kon. Erik XIV:s
eller Johan IILs tid. Af större
egendomar i socknen märkes främst
Husbyarna gevärsfaktori, vidare Grufveryd,
kyrkoherdeboställe, 2 mantal; Stensholm
3 mantal, Rosendal 1 mantal.
Säteriet Hakarp, 3/4 mantal krono
Bråne-ryd, och Ståckeryd 1 mantal berustadt
säteri från år 1671, bebyggdes väl af
sekreteraren Wibom, tillhörde 1845
häradshöfding A. Ribbing; de förutnämda
gårdarne beskrifvas vidare under sina
namn. — Adress: Jönköping.
Hakarp. Två och ett halft mantal
frälsesäteri i ofvannämda socken; blef
säteri 1661, och egaren deraf 1712,
landshöfding Arv. Hägerflycht, fick jas
patronatus till församlingen enligt
Kammarkollegii resolution den 26 Nov. s.
å. i anseende till faderns,
general-tullinspektören Nils Arv. Hägerflychts
betydliga kostnader för kyrkan. År 1776
tillhörde Hakarp hofmarskalken Theets
enkefru, Hel. Chr. Hägerflycht, och har
förblifvit inom slägten; år 1838 egdes
det af öfverste Fr. Aminoff, från
omkring 1845 till närvarande tid af
inspektor Svanfeldts enka, född v. Sivers,
som derjemte eger underlydande
Inge-lycke V* mantal, Smedstorp 1 mantal;
det hela uppskattades 1859 till 17,700
rdr rmt.
Hakeryd. Gård i Sunds socken och
Ydre härad af Linköpings län, består
af 1 mantal skatte med oljeslageri,
der tillverkningen år 1858 uppgick till
1,000 rdr rmt, och tegelbruk.
Alltsammans uppskattades 1859 till 8,590
rdr rmt och är skiftadt mellan 3
hemmansegare.
Hakunge. Ett mantal frälse-säteri
med i sambruk varande Rönninge, i
mantal säteri samt l/2 mantal frälse,
jemte 16 större och mindre
torplägenheter, bar en areal af nära 2,000
tunnland, är beläget i Roslagen, Stockholms
län, Össeby Garns socken och
Långhundra härad, invid Garnsviken, som
genom Åkers Kanal förenas med
Östersjön. Läget är utmärkt vackert.
Egendomen har vidsträckt och god skog samt
en åkerareal af 300 tunnland.
Enligt en gammal folksägen, skall
Hakunge hafva fått sitt namn efter en
Hakon Jarl; dock saknas härför
faktiska upplysningar. På 1600-talet har
gården innehafts af en Silfversparre,
som år 1698 försålde den till
stallmästaren och kammarherren frih. Salomon
Cronhjelm, sedermera riksråd och 1719
grefve, och hvilken skref sig som sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
