Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halmstads Län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lagan; utom dessa åar kunna vi
ytterligare anföra: Himleån, söder om Wiskan,
Genevadsån, mellan Wiskan och Lagan,
Stensån, vid foten af Hallandsås, m. fl.
Befolkningens sedlighet synes icke
befinna sig på någon högre ståndpunkt,
åtminstone klagades det för icke länge
sedan öfver att »stölder och illbragder
hörde till dagens ordning», åtminstone
i norra delen af länet, ehuru goda
skördar under de sednare åren alstrat en
viss välmåga och huslig trefnad, med
derjemte följande moralisk förbättring.
Af gammalt indelas Hallands
befolkning i tre hufvudklasser: den slafviska,
den sjelfständiga och den sjelfsvåldiga.
I södra delen, der de stora
herregodsen brukades på Skånska sättet,
hvarigenom allmogens sjelfständighet
för-qväfdes, var stamhållet för den
slafviska klassen, hvaremot de sjelfegande
bönderna i länets nordvestra del
utgjorde den sjelfständiga klassen af
befolkningen. I länets norra del, der
befolkningen allt ifrån barndomen är
förtrolig med sjölifvet och dess faror,
sökas deremot de sjelfsvåldiga
Halländ-ningarne, och här är det i synnerhet
kustboerna, som utmärka sig genom
öfvermod och trots, merändels afgöra sina
tvister med knifven samt låta
vildsinthet och hämdlystnad förleda sig till
brott. Skogs- och bergsbon i det inre
landet är deremot fredlig och
godsin-nad, älskar sin torftiga hembygd och
bibehåller uti vissa trakter till och med
sin gamla klädedrägt. — Länets
hufvudsakligaste näringsfång är jordbruket,
hvilket äfven hos allmogen gått
ansenligt framåt; i norra Halland odlas
företrädesvis korn, i södra delen hafra;
dernäst blandsäd och råg; år 1857
upprättades på Wrangelsro nära Halmstad
en landtbruksskola för länet. Ar 1855
skördades i Halland 353,645 tunnor
spannmål och 247,341 tunnor potates
eller mera än som erfordrades för det
egna behofvet. I norra Halland odlas
lin till afsalu; men hampodlingen
inskränker sig till befolkningens eget
behof, och humle odlas endast i
skogsbygden, dock otillräckligt. Södra
Halland har ansenlig odling af
trädgårdsväxter och fruktträd. —
Boskapsskötseln är på de stora gårdarna i
förträffligt skick, men står hos allmogen lågt,
i synnerhet af den anledningen, att
ingenting företages till förbättrande af de
dåliga ängarna. År 1855 räknades inom
länet 15,000 hästar, 1 4,000 oxar, 49,000
kor, 25,000 stycken ungboskap, 56,000
får, 20,000 svin och vid pass 1,000
getter, dessa hufvudsakligast i
bergs-och skogstrakten. På Susegården, 2
mil från Halmstad, hade länet 185 5 ett
stamholländeri af Pembrokeshire-racen;
mejerier finnas på flera ställen, och
hufvudsakligen från Tjolöholms gods i norra
Halland hafva får af Cheviot-racen
blifvit spridda i länet. — Skogen vanvårdas,
dock med undantag af vissa enskilda
egendomar, på hvilka under de sednaste
åren icke obetydande skogsplanteringar
blifvit företagna. Det är i synnerhet
ek- och bokskogen, som hårdt anlitas
för att anskaffa stäfver och timmer,
hvilka till en del försäljas i Norge och
Danmark. Af länets flygsandsfält,
hvilkas sammanräknade areal uppgifves till
7,890 tunnland, äro betydliga sträckor
besådda med furuskog och sandhafra;
men ännu 185 5 lågo »odämpade, höga
sanddrifvor» utöfver hela 7 50 tunnland.
— År 1833 upprättades i
Lindome socken ett bomullsspinneri,
An-derstorp, och i Halmstad finnes en större
klädesfabrik, tillhörigt ett aktiebolag;
dessutom egde länet 1855 två
pappersbruk, 10 tegelbruk, 5
pottaskeraffinaderier, hvarjemte i Knäreds socken
su-mack bereddes af mjölbärsris. Uti
Lindome by af Fjäre fögderi tillverkas goda
och vackra möbler till ett värde af
100,000 rd:r r:mt årligen. Första
rummet bland länets binäringar intages
imellertid af dess tillverkning af linne-,
bomulls- och ylletyger, synnerligast af
vallmar, golfmattor, tröjor och s. k.
ryor, dräll, lärft o. s. v.; ensamt från
Warberg utfördes år 185 5 sjöledes öfver
52,000 alnar linneväfnader, och hela
länets tillverkning af ylle- och
linneväfnader för år 1858 uppgifves till 539,000
fot. — Saltsjöfiske idkas i trakten af
Halmstad, Warberg och Kongsbacka, dock
uti inskränkt skala; laxfisket härunder
de sednare åren blifvit minskadt;
sjöfart idkas i Onsala och andra af länets
kustsocknar, dock uppgifves för 1858
hela antalet fartyg, tillhöriga landtmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
