Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammarby - Hammarby - Hammarby - Hammarkind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
19,490 rdr rmt och eges af
jägmästaren C. Ridderbjelke. Från 1758 har
säteriet tillhört, jemte Säfja, tills. 1 0 mtl, den
store naturforskaren Carl v. Linné,
hvilken här hade betydliga anläggningar och
samlingar; äfvenledes höll han här
föreläsningar, ända till 8 timmar om
dagen, under sommarferierna för
lärjungar, hvaribland voro utländningar från
hela Europa, och hvilka då bodde i de
häromkring belägna bondgårdarna.
Åtskilliga minnen från denna tid förvaras
ännu; häribiand äro planteringarna och
alléerna af flera slags träd, jemväl
utländska, såsom ett kastanieträd, som
Linné med egna händer planterat. År
1849 innehades Hammarby, jemte 3/g
mant., af ofvannämde nuvarande egare,
en af Linnés anförvandter.
Hammarby. Stångjernsbruk i
Ofvan-sjö socken af Gestriklands fögderi och
Gefleborgs län, ligger 1 mil söder om
kyrkan vid vattuleden från
Thorsåker-sjön eller Ottnaren och Eltebo-sjön, som
under namn af Hammarbyån */4 mil
här nedanför faller i Storsjön vid
Gaf-velhytta; bruket är ett af de äldre i
orten, bekant redan 1638 och i början
något bergmansverk. Det består af 3
smälthärdar och vällugn, och 1857 års
tillverkning uppgick till 5,377 sk® 9
5 S stångjärnssmide. Bruket utgör
med underlydande Hammarby 27
öresland, Sund 18 öresl., Näs 12V3,
Storvik 1V4, Wall 13, Bro 3V4, Widemark
87/g ni. fl., en mjölqvarn med 3 par
stenar, uppskattad till 12,000 rdr rmt,
ett gods, 1858 uppskattadt till 496,393
rdr 94 öre rmt och eges af brukspatron
Thore Petrés arfvingar. Brukets först
kända egare är riksrådet Skytte, som
öfverlät sin rätt till myntmästaren Isak
Kock (adlad Cronström), hvilken 1660
erhöll kongl. Bergskollegii privilegier,
men 1670 sålde bruket till dåvarande
bergmästaren, sedermera assessoren Joh.
Funk på Garpenberg, tillika med
Gammelstilla; derefter transporterades
samma köp 167 2 på brukspatronen Isak
Macheij d. Ä. och tillföll sedan hans
arfvingar, ibland hvilka fru Anna
Macheij utlöste de öfriga arfvingarne. Hon
var andra gången gift med brukspatron
Joh. Uhr, och efter hennes död tillföll
bruket hennes barn samt förblef genom
delning inom slägten. Hennes
barnbarn, brukspatronen Johan Jakob Petré
och majoren och riddaren Jakob
Foug-berg, voro egare af bruket omkr. 1793.
Kol fås dels af egna hemmans skogar
och allmogens salukol inom socknen och
från Ahrsunda, dels af en tillslagen
re-kognitions-allmänning i Ofvansjö.
Tackjern tages till större delen vintertiden
från den härunder lydande och 1 J/2 mil
härifrån belägna Kratte masugn i
Thors-åker. Stångjernet föres mest sjöledes
V4 mil till Gafvelhyttan och sedan 2
mil med pråmar öfver Storsjön till
Forssbacka samt vidare landvägen 11/2 mil
till Gefle. Till bruket hörer en vacker
mangårdsbyggnad, dels af sten, dels af
trä, två våningar hög, med en ansenlig
och vacker trädgård.
Hammarby. Kronohamraare i samma
socken, hade år 1857 en tillverkning af
430 sk® 11 1® stångjärnssmide, som
uppskattades till 21,183 rdr rmt. Det
har enkel hammarskatt.
Hammarkind. Härad i Linköpings
län, är beläget mellan Skärkinds i
sydvest, Memmings i nordvest, Lösings i
norr, Björkekiuds samt fjärden
Slätbaken i nordost, Östersjön i öster, Norra
Tjust af Kalmar län i sydsydvest, och
bildar en någorlunda regelbunden
parallelogram, af 2 till 3 mils sidor, från
nordvest till sydost, och 2 till 3 mils
bredd; största längden eller diagonalen
är 4 till 5 mil; arealen är 1 97,686
tunnland, hvaraf 10,500 upptagas af
vatten. Landets nordligaste kant
utgöres af Luddens skogsås; dernäst
följer den från Roxen och Asplången
utgående dalsänkning, som bildar
naturliga fortsättningen af Motala-elfs och
Roxens dal och sjelf fortsättes af
Slätbaken ; nordligaste och mellersta
delarne äro mestadels skogländiga
betesmarker med sjöar, kärr, dalgångar, slätter,
bergplatåer eller brantare kullar samt ,
åsar, nästan allt sluttande mot nämda
dalsänkning utefter olika grenar af
Söderköpings-ån; den sydliga delen
sluttar mot Slätbakens yttre delar och mot
hafvet. Ortens näringar äro åkerbruk
med boskapsskötsel och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
