Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haparanda - Haraker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lax, trävaror och Lappmarksvaror, t. ex.
skinnvaror, pottaska, tjära o. s. v. År
1858 hade staden ett skepp om 100
läster i utrikes fart och uti inrikes 18
fartyg om 472 läster; år 1860
uppgick stadens handelsflotta till 5 fartyg
om 305 läster, och på varfvet vid
Töre-forss stodo s. å. uuder byggnad 2 skepp
om tillsammans 610 läster. Staden
hade 1858: 24 handlande (till en del
bosatta i Neder-Kalix socken, omkring 6
mil vester från staden, der större delen
af trävaru-utförseln eger rum från den
under Haparanda lydande Risö hamn)
och 14 handtverksmästare, beboddes år
1860 af 682 invånare och bestod 1855
af 74 hus och tomter, uppskattade till
38,385 och i skattebidrag erläggande
3,813 rdr bko. Tulluppbörden, år 1858
uppgående till 21,10 5 och 1858 till
26,760, uppgick 1860 till 41,239 rdr
rmt. Till hamnbyggnad i Haparanda
har 1860 års riksdag anvisat ett lån af
54,000 rdr rmt. Till staden donerades
år 1846 f. d. kaptensbostället Hapaniemi,
l/2 hemman.
Haraker, fordom Haracker. Socken
i Norrbo härad af Westerås län, 2 mil
från Westerås och lika långt från Sala,
gränsar i norr till Fläckebo socken, i
öster till Romfartuna och i vester till
Skultuna, hvilka sistnämda socknar
sluta sig tillsammans i södra ändan af
socknen, som sålunda bildar en trekant
mellan gränsesocknarna. Ifrån ytterst
i söder vid Skultuna och upp till
skilnaden emot Fläckebo i Hällsjön är
socknen P/g lång, från öster till vester
7/8 mil bred och omfattar en areal af
14,835 tunnland, af hvilka 25 0 äro
sjöar och kärr. Socknen genomskäres
från norr till söder af Svartån, vid
hvilken Svanå jernbruk, Forss
stångjems-hammare samt några mjölqvarnar äro
belägna; en annan å rinner öster ut i
socknen åt Kettsta, hvarest äfven en
vattenqvarn tinnes; sedan flyter ån ut
i Svartån nedanför kyrkan. Hällsjön i
norra sockenskilnaden hörer till en del
hit till socknen och lemnar de
häromkring boende ett godt fiske.
Jordmånen består i allmänhet af en skarp och
hård brukad lera. Norra och vestra
delarne af socknen äro bergaktiga och
bevuxna med skog; den öfriga delen
jemnare och lågland. Skogarne hafva
tillförne varit rätt ansenliga, men hafva
blifvit betydligt medtagna dels till
byggnader i Westerås stad efter branden
derstädes år 1714, dels af de i
sock-neu belägna jernbruken, så att nu
finnes väl tillräcklig skog till vedbrand
och gärdsel, men föga till husbyggnad;
det bästa timret fäs af Allmunda,
Hum-lesta och Gräna skogar. Ängsmarken
är på de flesta ställena klent gifvande,
mulbetet i allmänhet klent. Socknen,
som år 180 5 räknade 1,218 och 185 9
hade 1,473 invånare, består af 243/4
mantal skatte, 3J/2 mantal krono, 6V2
mantal frälse, uppskattade år 1857 till
329,903 rdr banko. Invånarne
sysselsätta sig, utom med åkerbruk, med
att forsla gods och varor ifrån
Westerås upp till Bergslagen samt med
jern-körslor derifrån ned till staden. För
barn-undervisningen finnes fast skola,
hvarest en examinerad och två
oexaminerade lärare jemte orgelnisten år 1859
undervisade 48 gossar och 30 flickor;
dessutom erhöllo 20 gossar och 56
flickor undervisning i hemmet;
tillsammans 68 gossar och 86 flickor.
Haraker är ett konsistorielt pastorat af
2:dra klassen, hörande till Fernebo
kontrakt af Westerås stift. Kyrkan,
mycket gammal, uppbyggd af det byte, som
biskop Kettil fick i slaget mot
konung-Christian I år 1464, ligger vid stora
landsvägen, som går genom socknen åt
Skultuna; hon är af tegel, murad ifrån
grunden upp till taklaget tillika med
sin tornmur, och har en prydlig zirat
rundt omkring upp under taklaget samt
starka pelare utantill på väggarna. Hon
har 17 96 blifvit tillökt och försedd med
nytt torn; på 1750-talet har man i
kyrkogårdsmuren bemärkt styckegluggar,
som antagas vara begagnade vid
ofvannämda slag. Den äldsta af de i
kyrkan förvarade handlingar är
häradshöfdingen och väpnaren Jöns Olofssons i
Redabro gåfvobref till prestbordet på
ett Bodeland Karsboda, dat. die
con-versionis S:ti^ Pauli anno 1508; men den
äldsta handling, som omnämner
Harakers socken, är ett bytesbref från år
1288 af biskopen i Westerås, Peter
Olofsson, utgifvet på Färingsön, angå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
