Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Hedemora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
meddelade. Uti historien omnämnes
staden första gången år 1470, då Erik
Carlsson Wase, en af de mot kon. Carl
VIII Knutsson upproriska magnaterna,
med en här af 30,000 man och 800
»hofmän», som de harneskklädda
ryttar-ne kallades, drog uppåt Kopparberget
för att plundra detta och tillintetgöra
konungens fränder och medhållare, Sten
och Nils Sture. Herr Erik, som till
och med lofvade sin husfru, att lion
med snaraste skulle få bära en
drottnings namn och krona, rastade i
Hedemora, stolt öfver sin stora magt och
vaggande sig i stora förhoppningar.
»Hanemora är en liten stader;
Der var Herr Erik mycket glader»;
säger Rimkrönikan; men glädjen
förbyttes snart till sorg, ty när Herr Erik
lemnat staden, mötte han Sten Stures
förtrupp, 500 bergsmän, som genast
läto Dalabaneret svaja och oaktadt sitt
ringa antal inläto sig med den
öfver-mägtiga hären i en strid, som slutades
så, att Herr Erik blef i grund slagen
och alla hans förhoppningar
tillintetgjorda. Pä valplatsen skola de
segrande hafva lunuit icke mindre än 1,500
harnesk. Sedan omnämnes Hedemora i
Gustaf Wasas befrielsekrig, och det var
här som Befriaren, efter det han
återkommit från Gestrikland, inöfvade sin
bondehär i vapnens förande, lärde den
att smida så kallade Ljuranglar, långa
pikar med starka hullingar och skarp
egg, samt öfvade folket att marschera
i slutna leder och bryta igenom rotar.
Tillika lät han här slå de s. k.
Dal-klippingarna, som i värde motsvarade
ett Svenskt öre och visade på ena
sidan en väpuad man, på den andra två
korslagda pilar. Från Hedemora drog
sedan Herr Gustaf till Westerås och
utförde derifrån sitt befrielsevärf. Det
är bekant, att kon. Gustaf I:s regering
oroades af åtskilliga uppror, bland hvilka
Dalarne var skådeplatsen tör
Daljunka-rens resning och det s. k.
Klockekriget. I den förra var Hedemora troget
den lagliga regenten och afsände
tilllika med Husby och Schedevi
deputerade, som försäkrade honom om folkets
trohet; i det sednare plundrades
Hedemora kungsgård Lördagen näst före
Palmsöndagen 1531 af en skara
upprorsmän. Under det sista uppror, som
oroade Dalarne, det s. k. Dalupproret
1743, besöktes Hedemora likaledes af de
upproriska Dalkarlarne, som nödsakade
staden att utbetala 150 daler
kopparmynt och låta 24 man åtfölja
upprorshären. Den från Falun medförda
landshöfdingen Wennerstedt hölls i
Hedemora uti strängt förvar, och flera bland
stadens mer ansedda invånare tvingades
att underteckna samma skrift som
Falu-boerna förut måst uuderteckna. Bland
andra olyckor, som öfvergått staden,
utom krigsolyckorna, märkas
eldsvådorna åren 17 54 och 1849, af hvilka den
förra ödelade 90 gårdar jemte råd- och
skolhuset, så att endast kyrkan och 20
smärre gårdar qvarstodo, medan den
sednare lade 38 gårdar i aska och
bibringade staden en förlust af öfver
100,000 rdr bko. Äfven på 1 500-talet
torde staden hafva varit hemsökt af
någon eldsvåda, emedan Johan III år
1582 förlänade invånarne vissa friheter
till stadens uppbyggande; en förmån,
hvilken äfven drottning Christina
förunnade Hedemora år 1641, då ett torg
anlades, tillika med fyra större gator:
Kyrk-, Gustafs-, Prest- och Åsgatorna.
Hedemora stads förnämsta byggnad
är dess kyrka, hvilken lär hafva blifvit
anlagd i trettonde århundradet i stället
för det i orten förut befintliga kapellet,
hvaraf minnet ännu lefver i namnet
Ka-pelibacken. Kyrkan har åtskilliga
gånger blifvit tillbyggd, och det äldsta
tor-uet, uppbygdt på bekostnad af en
handlande i staden, Hans Findelow, som år
1641 vann ett vad om 100 skeppund
koppar för det han inom loppet af ett
år gjorde en färd till Christi graf och
tillbaka derifrån och af tacksamhet för
Försynens beskydd under den vådliga
färden lät uppföra tornet, är nu utbytt
mot ett nyare, bygdt efter ritning af
Hålleman. Hedemora stad och socken
utgöra ett regalt pastorat af l:sta
klassen i Hedemora kontrakt af Westerås
stift. — Det äldsta rådhuset, uppfördt
1 670, afbrann 17 54, hvarefter det
nuvarande uppfördes. ’
Hedemora stad, som lefver af
åkerbruk, handel och handtverk, beboddes
1859 af 1,135 personer, medan
folkmängden år 1850 uppgick till 1,080
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hgsl/3/0274.html
