Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hermanshult - Hernevi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afskuren af en graf, synas flera
grundvalar efter byggnader, hvilka
förmodas tillhört Skärkinds konungasäte
(se Skärkinds socken); uti en källare i
nordvestra hörnet har man år 1827 i
stenväggarna funnit murbruk. Längre
bort i vester är eu annan grundval med
tydliga märken efter eldstäder. Byn
Hermanshult har i flera sekler blifvit
bebodd af en och samma bondeslägt,
som vet omtala sina mägtiga stamfäder
och sorgfälligt döljer flera permebref
från 1300-talet. År 1350 nämnes
Här-mannhult såsom olagligen frånkändt
Ingemar Ragnoszonn af herr Knut
Folke-sonn. Sedan kon. Magnus Ladulås år
1280, enl. sträng dorn, låtit döda i
Stockholm de förnämsta af Folkungarne,
bemäktigade han sig deras egendomar;
afkomlingarne blefvo derföre ur stånd
att bestrida den kostsamma rustning,
som tillhörde frälsemän, och nödsakades
ingå i bondeståndet. Här torde dessa
afkomlingar af denna mäktiga stam
vistas, och hos hvilka, enl. Fryxell, III
del. s. 100, ännu förfädrens historiskt
kända charaktersdrag bibehållit sig.
Hernevi (Härnevi). Annex-socken till
Frösthults pastorat i Simtuna härad,
belägen i Thorstuna härad och Westerås
län, 1 mil från Enköping, söder om
Thorstuna socken, gränsar i vester till
Frösthult, i söder till Wårfrukyrka och
i öster till Långtora socknar af Uppsala
län samt omfattar en areal af 1,75 9
tunnland, af hvilka 15 äro sjöar och
kärr. Marken är till större delen jemn,
men slätterna omgifna af sandåsar och
backar. Rådande jordmånen är lera;
men en del består af sandjord och
svartmylla. Äng och mulbete äro alltför
ringa i förhållande till åkerjordeu, så att
icke mycken boskap kan födas här,
hvarföre åkern sällan får nödig gödsel.
Inbyggarnes egentligen enda inkomstkälla
är åkerbruket. Andra näringsgrenar,
såsom körslor eller foror, kunna de icke
hinna med, ty de hafva hvarken mer
foder, än hvad boskapen hemma väl
be’-höfver, ej heller få de om vintern stort
annat göra, än köra hem ved ra. ra., ty
vägen derefter är ganska lång; de
måste nämligen fara både genom
Thorstuna och Ostersunda socknar ända till
WTittinge eller Altuna. Uti Hernevi-ån,
hvilken skiljer socknen från Thorstuna,
fås någon fisk. Socknen, som år 1805
beboddes af 522 och 1859 af 400
personer, består af 93/g mant. skatte, l19/32
mant. krono, 2V2 mant. frälse och
uppskattades 1859 till 130,874 rdr rmt.
Barnundervisningen bestreds samma år
af en examinerad lärare uti fast skola
för 17 gossar och 11 flickor; dessutom
erhöllo 3 gossar och 4 flickor
undervisning hemma. Kyrkan, belägen 3/4
mil från moderkyrkan, anses vara en
bland de äldsta i orten.
Komministersbostället, V2 mantal krono, är i Lilla
Hernevi by och uppskattas till 5,520
rdr rmt. Socknens namn är uppkommet
af Härnad och Wik och gifver
tillkänna, att de fordna vikingarne hafva på
denna ort haft sina tillhåll och
hemvist, hvarifrån de, då segelleden gick
utur Mälaren igenom Låstaviken,
mellan Holm och Åkers, Fittja och
Ba-lingsta, Girista och Gryta socknar i
Uppland, åt Orsundsbron och så
genom Alsta-sjön hit åt Hernevi-ån,
kunnat med sina fartyg komma ut på
härnad och sjötåg. Sjelfva ortens
belägenhet allt från Orsundsbron igenom
Frösunda och Långtora socknar i Uppland
och så hit inåt Hernevi utvisar tydligt
än i dag, att en segelled varit här
fordom, sträckande sig som ett sund hela
orten framåt och som en vik invid
Hernevi kyrka, hvarest på Hernevi-byns äng
klart kan ses, att vattnet fordom sträckt
sig dit, hvaraf ock en by Grän,
nedanom Hernevi, vid denna låga trakten,
tyckes hafva bekommit sitt namn af
Garn, Gran, sjö. Vid Rotbrunna by,
indelad i 4 nummer, är en runsten,
hvarpå läses: |jtölmttfr ukføurftain
tüai-|tu &töin Æftir Uluga . . . $tuk. Utom
nämda byar märkas: Stora Hernevi,
hvaraf N:o 2, 3/4 mtl, har qvarn; de
ursprungligen 4 hemmanen äro på sednare tider
inköpta efter hvarandra af n. v. egaren,
konstmästaren vid Sala silfververk J. G.
Skröder Gustafsson, och qvarnen är
sammanbyggd uti ett hus, helt och hållet
af gråsten och tegel, för en gemensam,
öfver 90 alnar lång, 10 alnar hög damm,
äfven af sten, hvarigenom erhållits 9
alnar öfverfall, hvarmed drifvas de uti
qvarnen befintliga 8 par stenar jemte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
