Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hesselby - Hesselby - Hesselby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sverige med konung Christopher.
Första egaren af denua ätt var Jesper
Nilsson Cruus, som lefde i början af 1
500-talet, och den sista Anna Eriksdotter
Cruus, som ansågs hafva förverkat sina
arfvegods genom att följa prinsessan
Anna till Polen. Hesselby
öfverlemnades sålunda 16 20 åt hennes syskonbarn
Anders Grip (Gyllengrip); men uuder
kon. Gustaf II Adolfs vistande i
Preussen återgåfvos åt hennes son, Simon Bähr,
de förverkade godsen; samma år som
modern dog, 1628, efter sonens död,
blef fadern, Mårten Simonsson Bähr,
innehafvare af Hesselby till sin död 1630,
då säteriet återkom inom Cruuska
slägten. Ar 16 34 tillbytte sig amiral Cl.
Fleming Hesselby af fruarna Karin och
Malin Soop, och har gården alltsedan
förblifvit inom Flemingska slägten tills
i mediet af 1700-talet, då frih.
Stromberg finnes vara egare deraf. Sednare
egare hafva varit grefve Taube 1825—
1849, grefve Horn i Uppsala 1857.
Omkring 18 20 hade gården 70 tunnor
utsäde, höbol till c:a 400 sommarlass,
knapp och otillräcklig skogstillgång,
föga betydlig åbyggnad, inen en ansenlig
trädgård. Hesselby förekommer 1316.
Hesselby (Hassleby). Ett mant.
frälsesäteri i Björkebergs socken och
Gullbergs härad af Linköpings län, beläget
nära intill kyrkan, synes vara en
gammal gård; såldes 137 6 af Jon
Magnusson, hans syster Christin och Haquon
Kämpe till Bo Jonsson; egdes 1683 af
fru Anna Bonde, 1686 af Gabr. Sparre,
som sålde detta hemman till kongl,
an-tiqvitets-sekreteraren Hadorph, hvilken,
sedan kon. Carl XI upphöjt honom och
hans efterkommande i adliga ståndet,
"derå vann säterifrihet; hans son Nils
och sonson Johan innehade det, och
den sednares arfvingar på 1760-talet;
år 1818 tillhörde det fru H. Tilländer,
1829 sekreteraren M. P. Cassel, 1852
sadelmakaren J. Cassel, 1859 Joel
Olofssons arfvingar. På 1820-talet
uppgifves gården haft 24 tunnors utsäde, c:a
1,500 1® hö, ganska ringa skog samt
en mindre ansenlig byggnad af trä.
Hesselby Stor och välbyggd
sätesgård i Spånga socken och Sollentuna
härad af Stockholms län,
omnämnes af A. A. Afzelius i hans »Svenska
Folkets Sagohäfder» (Karlasagan I, II, p.
83) såsom Bondeättens äldsta
fäderne-stamgods och bar ett utmärkt vackert
läge på något afstånd från norra
stranden af en utaf Mälarens många fjärdar,
Löfstafjärden. I fordna dagar låg på
det ställe, der denna sätesgård nu är
uppförd, en by med samma namn,
hvaraf Norregården utgjorde 9, Södergården
92/3 samt Mellangärden 42/3 öresland.
Gårdens första kända egare skall, enl.
hvad der förvarade handliugar utvisa,
hafva varit en bonde, vid namn Olof
Jönsson, som år 1581, mot annat
vederlag i jordegendom, afhände sig sin
del i byn till dåvarande kyrkoherden i
Spånga, herr Jöns. Af den sistnämdes
arfvingar försåldes nyssnämda andel till
kanslirådet Peder Nilsson Natt och Dags
fader, efter hvilken bemälde embetsmän
tog den i besittning, men sålde den år
1617 till kongl, kamereraren Jör.
Hansson, hvilken åter afhände sig
densamma till förre egarens broder, Sven
Nilsson Natt och Dag, ur hvilkens ego den
år 1 627 genom köp öfvergick till Erik
Claesson Bjelke. Några år derefter kora
nämda andel i riksskattmästaren grefve
Gustaf Bondes ego, hvilken genom
inköp af Hesselby Norregården från
riksamiralen friherre Carl Carlsson
Gyllenhjelm ökade egendomens jordområde.
Till densamma lades ytterligare, genom
köp fråtf åtskilliga persouer, flere andra
hemmansdelar och gårdar, hvadan
Hesselby under bemälde grefves tid hade
en ganska betydlig egovidd. Grefve
Bonde lät uppföra den nuvarande
ståtliga karaktersbyggnaden, som finnes
af-tecknad i E. Dahlbergs »Suecia antiqua
& hodierna».
Efter riksskattmästaren grefve
Bondes död, år 1 667, tillföll Hesselby hans
son, sedermera riksrådet Carl Bonde.
Då denne 1 699 afled, gick gården i arf
till äldsta sonen, sedermera riksrådet
grefve Gustaf Bonde, hvilken »redlige,
upplyste och lärde herre» för det
mesta tillbragte sin från statsbestyren
lediga tid på Hesselby, som han medelst
trädgårds- och parkanläggningar lät till
den grad försköna, att gården länge
ansågs vara den förnämsta i hela den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
