Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hestra - Hestra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade icke kärleken» ra. ra. och på
andra sidan ett poem, innehållande
underrättelse om under hvilken konungs
regering och pastors embetstid hon blifvit
gjuten samt gjutarens namn. I gamla
kyrkan hade en assessor Liljesparre,
löjtnant N. Netherwood och pastor
Ruda murade grafvar. Den förstnärade
har gifvit kyrkans messhake, kanna,
kalk och patén af silfver. Hans vapen
prydde väggen i gamla kyrkan.
Liljesparre dog 1 6 56 och Netherwood 1 6 96.
Anders Rydén, bondeson från Röckla
(Rydkulla), lektor i Göteborg, theologie
doktor, gaf före sin död, 1809, 300
rdr bko till socknen, hvaraf räntan skall
användas till brudgåfva åt fattiga,
dyg-diga flickor, samt 488 rdr 42 sk. 8 r.
samma mynt, hvars ränta går till
understöd för fattiga bönder, som hafva
de flesta barnen under 12 år, i båda
fallen genom iottning. Från kyrkan
utgå 4 allmänna vägar, åt Gryteryd,
Burseryd, Wilstad och Långaryd. De
bägge sednare träffa förut Nissastigan.
På en jemn plan vid prestgården är en
solvisare af nedsatta stenar, på hvilka
timraarne äro utmärkta. Skuggstenen
har sin behöriga lutning. På denna är
S. E. 1741 hugget, således upprättad
af socknens 15:de pastor, Sam.
Elra-gren. — Af fornlemningar märkas vid
hemmanet Doraakull några bautastenar,
liggande inom en liten krets, men utan
att bilda något slags figur; de synas
således beteckna en valplats. Härnäst
förekommer jättestenen på Hestra skog,
hvarom traditionen förmäler, att han
blifvit af en jätte kastad mot Hestra
kyrka och att jätten ridit efter i
sporrsträck för att förnimma, om han
lyckats i sin afsigt; men då han fått se
stenen här nedfallen, hade han så
häftigt tillbakahållit hästen, att denne
halkat på .ett hälleberg, uti hvilket än i
dag tecken visas efter hästens skor och
söm. Vid hemmanet Bröttjaryd
finnes en, genom en nu mer förfallen
stenmur innesluten, fyrsidig figur, som
kallas Kyrkogården; ett ställe på egorna
har derjemte fått namnet Prestgården
och en källa Prestkällan. Äfven har
pipan till en större nyckel hittats i
trakten, hvilket allt gifvit anledning till
den förmodan, att Hestra kyrka fordom
varit här belägen, hvilket dock
betviflas af Allvin. Folksägnen tillägger
imellertid, att kyrkan vid Bröttjeryd
förstördes af Danskarne, sedan hon förut
blifvit nyttjad till stall. Danskarne skola
här haft läger och Svenskarne på
Wår-högen i Tunnerbohults skog. En här
i grannskapet hittad kanonkula om 18
markers vigt, jemte tecken till
förskansning vid ett torp, som ock kallas
Skansen, äfven på Tunnerbohults egor,
söder om kyrkan, gifva tillkänna, att
någon strid här i trakten förefallit. År
1831 hittades mynt under gamla
kyr-lfän, 12 moneta Lundensis med Erik
XIII:s bild, och under en sednare
till-byggnad 6 andra med omskrift:
Christiern D. G. R. D, sora antyda gamla
kyrkans ålder till från början af 15:de
århundradet. — Af gårdar märkas:
skattehemmanen Böda 1 mtl, St. Danhult 1
mtl, Hyggås 2 mtl, kallas Höökes 1385,
Kindhult 2 mtl, Släthult 1 mtl;
kronohemmanen Ekenäs l/2 mtl,
mönster-skrifvareboställe; Kärringahult 1 mtl,
militiæboställe; Kulsnä3 3/8 mtl,
pastorsstora; Hestra 5/g pastorsboställe;
Tönnerbohult 1/2 mtl, kapellansboställe;
frälsehemmanen Böda 2 mtl, Granhult
1 mtl, Kalfvia 1 mtl, Påbo 1 mtl,
Thorsnäs 1 mtl, 9amt säteriet Sanservd
3/8 mtl. — Adress: Qvarsebo.
Hestra. Ett mantal frälsesäteri uti
Torpa socken och Ydre härad af
Linköpings län, beläget 3/g mil från
kyrkan, egdes 1853 jemte qvarn med 3 par
stenar och såg- samt Sraedstorp */2 mtl
skatte, af Johan Jakobsson, Hestra
finnes 1651 bebodt af major Banck, har
i äldre tider varit klosterhemman,
donerades som krono 1668 till
guvernören friherre H. G. Mörner, kallas 1683
hans säteri, kora under
reduktionsanspråk, men behölls af enkan, tillhörde
1725 som frälse friherre Lindhjelra,
sedermera, genom arf från Mörner, frih.
Lor. Clercks fru och son, kapt. friherre
Clerck, och genom köp fru frih. Debora
Grönhagen omkring 1750,
kammarherren Witting 1786, kapten W.
Kuylen-stjerna 1818, hofmarskalken H.
Reuter-sköld 1829. Uti landshöfdingens
femårsberättelse för 1825 omnämnas här af
de sista egarne företagna betydliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
