Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gefle stads tillhörigheter här inom
socknen. Hemmantalet består af 312/3
mtl skatte, 423/40 krono, och
uppskattningsvärdet för år 1 859 uppgick
till 572,724 rdr rmt. Inga särdeles
märkliga berg förekomma, ehuru här
dock gifvas höjder, af hvilka
Dansar-hällarna på Oppala skog och
Harfva-cller Harfhällarna äro betydliga, utom
flera, som af sjöfarande tagas till
landkänning. Vid Rå källarna och på
Edsk-ön äro kopparmalms-försök fåfängt
gjorda. Vattendragen samlas dels från
närmaste socknar, dels ur egna insjöar;
af de sednare nämnas: Hillersjön,
Mård-ängs-, Lundbygge-, Mjugg-, Skärf-,
Bo-ejö-, Normarks-, tvänne Ossersjöar och
Hjulsjön m. fl. smärre, utom så kallade
tärnar och marar (efter ortens talesätt)
vid hafskanten; de flesta infalla i 2:ne
åar. Testebo- eller Norrån, kommande
ifrån Ugglebo, är största vattenleden i
socknen, drifver flera verk, såsom
Oslätt-fors bruk och Testebo qvarnar m. m.,
har förut olika namn efter byarna, der
den framlöper, men kallas vid utloppet
i Geflefjärden Avan. Oppala-ån, som är
mindre och har ringare fiske än den
för-utnämda; rinner från Skarfsjön åt
Hillevik. Åkern, till en del stenbunden,
består för öfrigt mest af blandad lera,
svartmylla och sandmo samt något mälja
och mergel, är således mer och mindre
bördig. Allmänt sås råg och korn samt
litet gråärter, hafra endast på nyplog
eller s. k. plogland; lin och hampa
knappt till eget behof. Genom gödsling
och dikning vinnes här som
annorstädes stundom till 10:de kornet af idoge
jordbrukare; men eljest anses 5:te till
6:te kornet vauligt. Missväxt inträffar
äfven här, både af väderlek och audra
orsaker, hvarförutan säd ändå måste
köpas af många. Ängen är vidsträckt,
men består mest af sanka trakter, som
till en del äro förbättrade genom
dikning, hvaraf flera så kallade marar eller
uppodlade kärr lemna bevis, särdeles
mellan Trödje by och Hamrångefjärden.
Betesmarken, på sina ställen
stenbunden, är fördelaktig, ehuru svedjande icke
brukas; emot hafssidan fiuues dock
bästa mulbetet, och här är boskapsskötseln
förmånlig. Skogen, som intager en stor
del af socknens mark, är betydlig, ehuru
i sednare tider nog tillitad genom
kolningar och brädsågning samt afsalu af
ved, timmer, bjelkar och annat trävirke.
Utom de till bruken afdelta
kronoall-männingarna, äro också byskogarne
afskilda. Här fångas björnar, loar,
mårdar, gräfsvin, uttrar o. s. v., likaså
vanlig slagfogel: tranor, örnar, glador
m. fl. Sjöfoglar ’ skjutas ock af några.
Strömmingsfiske idkas af de närmast
sjösidan boende, uti skärgården, som
har flera vikar, hvaraf de största äro
Björke- och Trödje vi ken. Utvarnäs och
Edsköklubben äro fiskehamnar;
Holö-klubben är ock märklig. Utom några
smärre holmar och skär vid hafsbandet,
förekomma några större öar närmare
fasta landet, såsom Edskön, V4 mü från
Hilleviks masugn, och Iggön eller
Ig-gan, 3 mil norr om Gefle. I förra
tider var skälfångsten mer lönande. —
Socknen, som år 1805 beboddes af 1,545
och 185 9 af 2,49 5 personer, har en
fast och två ambulatoriska skolor, de
sednare på 4 rotar; år 1 859
undervisades i den fasta skolan 70 gossar och
0 4 flickor, i de ambulatoriska 20
gossar och 27 flickor af 2 examiuerade och
2 oexaminerade lärare jemte Oslättfors’
brukspredikant; dessutom undervisades
29 gossar i allmänt läroverk samt 14
gossar och 21 flickor i hemmet;
tillsammans utgjorde alltså skolbarnens
antal 133 gossar och 112 flickor.
Sockenmagasin inrättades 1762. Kyrkan, af
sten, spåntäckt, utan torn, vid stora
Norrlandsvägen, 3/4 mil från staden,
anses hafva blifvit byggd i 13:de
seklet, 36 alnar lång och 18l/2 alnar bred,
utan att sedan vara tillökad, endast
reparerad, först på 1 500-talet genom
ärkebiskop Jak. Ulfsons försorg. Sedermera
hafva vid reparationer de gamla
målningarna i hvalfvet blifvit öfverstrukna.
Åtskilliga fornminnen, som förut
funnits, äro ock förkomna. I äldre
tider hade socknen först egen pastor,
var derefter länge annex under Wahlbo,
men blef omkring 1616 anslagen åt
rektor scholæ i Gefle och 1671 åt
theologie lektorn derstädes som prebende,
hvilket upphäfdes tned Kongl. Maj:ts
beslut af d. 27 Okt, 1 859.
Pastorsbostället af V2 mantal, uppskattadt till
1,87 5 rdr rmt, är till åbyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
