Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjelmared - Hjelmare-Kanal - Hjelmaren - Hjelmarsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
början af 18:de seklet af dels
landshöfdingen Erik Oxenstjerna, friherre af Eka,
Björnö m. fi. gods, dels ock af enkefru
Maria Christina Bonde till Främmestad.
1695 blef efter reduktions-kommittéens
beslut Hjelmareds säteri till kronan
indraget och berustadt för 3/4 mtl,
hvartill det på samma gång förmedlades.
1725 egdes Hjelmareds säteri med
rust-hållet Röhult af general-adjutanten Per
Gustaf Hårdh och hans fru, Katbariua
Allhjelm, hvilken försålde egendomen
till häradshöfd. Lars Sundberg,
hvarefter den sistnämde genom köp dermed
förenade Hulabäck Westergården,
Skäm-ningared Norgården och Tvärhult samt
med vederbörligt tillstånd anlade
tull-mjölqvarn och sågqvarn vid Hjelmared.
Sedermera innehades egendomen af
bemälde häradshöfding och efter hans död
af hans enka, Anna Kajsa Clerok, jemte
deras son, kaptenen Carl Fredrik, som
antagit namnet Sundborg, till år 1 767,
då Sundborg och hans fru, Brita Maria
Götenstjerna, försålde densamma till
ryttmästaren Hans Adolf Rothkirch och
dennes fru, Margareta Christina, född
friherrinna Sparre Knutsdotter. De
sednare inköpte 1 mtl Skämningared
Sör-gården; 1782 försåldes egendomen af
den sistnämda och hennes son,
kornet-ten Carl Gustaf Rothkirch, till
generallöjtnanten och kommendören frih. Carl
Hjerta och hans fru, M. C. von
Plom-gren. Sedermera har egendomen egts
af majoren Wollrath Tham och hans fru,
Maria Christina Gripenstedt,
generaladjutanten och öfversten grefve Carl
Ludvig Hård och dennes enkefru,
Fredrika von Engelbrechten, prosten Anders
Sylvander och assessoren Nillers, handl.
Johan Christian Bäfverman, och
slutligen ifrån den sistnämde genom köp
öfvergått till häradshöfdingen och
riddaren Bengt Volter Hessle och hans fru,
Margaretha Charlotta, född Bäfverman,
hvilka dermed förenat de hemmau och
lägenheter, som ofvan finnas upptagna,
men icke ursprungligen tillhört
egendomen, hvilken år 1859 uppskattades till
45,000 rdr rmt.
Hjelmare-Kanal finnes närmare
beskrifven under Arboga-graf (se äfven
sid. 38, 1:sta band.); här vilja vi
tilllägga: år 1844 användes för
varutransporten genom kanalen 316 fartyg och
båtar; 1845 för samma ändamål 344
stycken, samt år 1860: 140 ångbåtar,
490 fartyg och 2 båtar. Skepps- och
båtafgifterna, som nämda år uppgingo
till något öfver 13,000 rdr bko,
uppgingo 1860 till 23,755 rdr 79 öre.
Lästetalet af fartyg och båtar, som
undergått mätning, utgjorde 989 22/100.
Endast 2,646 passagerare uppgifvas
nämda år hafva färdats mellan Mälaren och
Hjelmaren samt tvärtom.
Hjelmaren. Insjö uti Örebro län,
omfattande en areal af 4,23 Sv.
qv.-mil och belägen 80 Sv. fot öfver
hafvet, bildas af Svart-åns och Telge-åns
vattendrag samt faller genom
Hynde-vads- och Eskilstuna-å ut i Mälaren.
Med Arboga-ån är sjön förenad genom
1 Hjelmare-Kanal. Till Svart-åns
vattendrag höra Laxsjöarne (4 27 och 412 Sv.
fot), som afbörda sig i To/ten (252 Sv*
fot), hvilken norrifrån upptager ölen
(33 5 fot); hit höra vidare Mylten (26 0
Sv. fot) och Tysslingen (130 Sv. fot).
Till Telje-åns vattendrag hör Qvismaren,
och i Hjelmaren infaller derjemte
Olja-rens vattendrag. Sjön har små öar,
Winön, Björkön, Elsön, som likasom
afstänger vestligaste delen från den
öfriga sjön, Engelbrektsholmen m. fl. De
sjön omgifvande bergåsarna äro låga,
och de högsta bland dem sammanhänga
med Tiveden; öster om Hjelmaren
öfvergå de till slättland. Landet kring
Hjelmaren och Svartån är en slät platå,
deri bördiga Nerikes-slätten.
Hjelmarsberg. Två mant. säteri uti
Almby socken af Örebro härad och län,
beläget 3/4 mil från Örebro, utgör, jemte
2 mtl Ekeby, 1 mtl Ekeberg, V4 mtl
Ekeby torp, l/2 mtl Häjan, l/2 mtl
Rosendal, V4 mtl Uggleboda, 1/8 mtl
Majtorp, ett gods, som uppskattas till 33,280
rdr rmt och eges af kapten C. S.
Drakenhjelm. På 1500- och i början af
1600-talet egdes godset af
Leijonhuf-vudska slägten; riksrådet Erik
Abra-hamsson Leijonhufvud skref sig dertill
och dog derstädes d. 17 April år 1616.
Kongl, rådet grefve Axel Wachtmeister
skref sig äfven på 1600-talet till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
