Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holdahla - Holje - Holkaberg - Holland - Hollerud - Holm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Måns kora dennes son Oluff (nämnes
1627), sora hade sönerna Magnus Olai
Cavallius, lektor i Wexiö, och Erngisle
Olofsson i Mörhult, fogde i Herrelunds
friherrskap, biskop O. Cavallii fader, de
Skånska och Göteborgska Cavalliernas
stamfar. En biskopens bror, Måns
Cavallius, länsman på Sunnanvik, är
genom sin son, Caroliuen Joh. Cavallius,
gift med en dotter af den fromme pro- i
sten Helin i Nöbbeled, stamfar för
grenarna Cavallius och Cavalli. Oluff i
Huledabl lär genom en son Eskil varit
stamfar åt Jonas Cavallius, kyrkoherde
i Lunds stift 1678—1 7 09. Majoren
L. J. Cavalli, som dog på sin gård
Elm-taryd, är i ärofull åminnelse genom
Styrbjörns äntring 1808.
Holje. By i Jemshögs socken och
Listers härad af Cariskrona län, består
af 4j/4 mtl på 30 nummer, hvaraf A.
Pinnow eger 15/64 mtl i N:o 21, 33/64
i N:o 22, 3/16 i N:o 23, V8 mtl i N:o
24; N:ris 26—27 äro tvänne utjordar,
som höra till Jemshögs kyrka; N:ris
28 — 29 äro 2:ne sågar och en qvarn.
Folkmängden 1858 utgjordes af 918
personer. Här är marknadsplats,
hvarest marknader hållas i Juli och Sept.
månader. Byn har dålig åker, god äng,
sköna beteshagar, vidlyftig och bergig
mark, tillräcklig skog samt 2 mjöl- och
5 sågqvarnar. Här finnas några
minnesmärken efter kyrkogårdar, sora här
fordom varit inrättade. I byn är
äfven ett bruk, kalladt Olofström,
hvarom närmare på dess ställe.
Holkaberg. Hemman af 3/4 mantal
skatte uti Odeshögs socken af Lysings
härad och Linköpings län, beläget nära
vid Wettern, taxerades 1859 till 3,430
rdr rmt och var deladt mellan C. och
Hans Petersson, hvardera egande 3/g mtl.
Holkaberg har blifvit reduceradt såsom
grefskaps-donation till P. Brahe. Här
är gästgifvaregård, hvarifrån skjutsas
till: Odeshög i norr l3/g mil, Grenna
i söder l3/g mil.
Holland. 5/6 mantal skatte uti
Undersåkers socken af Jämtlands Södra
fögderi och län, har 2 mr, skiftade i 4
delar, och är taxeradt till 2,840 rdr rmt.
Hollerud, se Kathrineberg.
Holm. Patronelt pastorat af 3:dje
klassen, börande till Lagunda kontrakt
af Uppsala stift, utgöres af två
socknar: Holm, moderförsamling, och Kulla,
annex, samt innefattar 41 mant.
Folkmängden, som på 50 år ökats med 137,
utgjorde 1 856: 683 personer. —Holm,
modersocken uti Lagunda härad och
Uppsala län, utgör häradets nordöstra
hörn och bildar en udde mellan fjärden
Gåran i öster och Låstaviken i norr samt
omgifves i vester och söder af Fittja
socken; omfattar en areal af 1,828
tunnland, af hvilka 20 äro sjöar och kärr,
och är en skoglös slätt — vid 30 fots
höjd öfver hafvet — med spridda
bergkullar, de betydligaste mot sjön.
Jordmånen af lera, litet sandblandad,
särdeles mot bergsbackarua, är den bästa
i häradet. Skogen inom socknen är
ganska ringa; men skogseffekter hemtas från
1 à 2 mil aflägsna trakter. Jemte
åkerbruket såsom hufvudnäring, intager
fisket här något större rum än annars
inom häradets kustorter. Socknen, som
år 1805 beboddes af 241 och 1859 af
297 personer, består af 1 !/4 mtl krono,
19 mtl frälse och taxerades 1859 till
1 13,950 rdr rmt. Här finnes fast skola,
der sistnämda år 19 gossar och 10
flickor undervisades af en för Kulla
gemensam lärare, under det att 8 gossar
och 11 flickor undervisades hemma. —
Aggaholm var socknens namn 1314, då
den räknades till prov. Haghund af
Ti-undia och ärkestiftet. Samma namn
förekommer 1366, från hvilket år en
kyrkoherde är känd. Konung Johan
III gaf denna socken åt sin syster,
prinsessan Sophia, gift med hertig
Magnus af Sachsen-Lauenburg, hvilken
förläning sedermera återkallades. Ar 1695
erhöll kongl, rådet grefve J. Stenbock,
som var egare af Sjö, jus patronatus,
derföre att kyrkan låg på hans egor.
Kyrkan, 3V2 mil från Uppsala och
beskrifven 1829 såsom förvarande många
gåfvor från Sjö herregård, är ombyggd
på 1730-talet af grefve De la Gardies
arfvingar, sedan lion nedbrunuit af
åskeld. Öfver kyrkporten är en stentafla
uppsatt, med följande inskrift:
»Hæc ara est Domini.
Qvarn a cultu in Deura, fide iu Regera,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
