Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmön - Holta eller Hålta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
invånarne brukat taga hyra till sjös; men
på sednare tider hafva de haft
tillräcklig sysselsättning hemma på ön. Den
är äfven öfverfartsort mellan Umeå och
Wasa. Holmöboerna, som ofta ega
tillfälle att visa hjelpsamhet emot
sjöfarande, som behöfva mer och mindre
anlita dem, hafva vid flera
olyckshändelser lemnat prof af medlidande och
hedrande bemötande; vid ett dylikt
tillfälle år 17 83 räddade de icke mindre
än 57 personer på det i West-Qvarken
förolyckade skeppet Confiance, som
sön-derslogs mot klipporna. — Kapellet har
fast skola, der under året 18 59
undervisning meddelades åt 16 gossar och
13 flickor af pastorn; 5 gossar och 10
flickor undeivisades hemma. På
yttersta udden af Holmön blef en fyrbåk
uppsatt 176 0, hvilken afbrunnit; men
en ny är åter uppbyggd. Under
Ryska fiendtligheterna hafva Holmöboerna
ofta blifvit plundrade och pinade,
särdeles åren 1714, 1717, 1719—21. —
Fordom skall här hafva varit ett
mäg-tigt vikinganäste. Lemningar finnas
längst i norr på ön efter murar, såsom
af en skans; af några anses de åter
vara rudera efter något kapell. Ett
sjukhus för spetälska berättas fordom
varit här afsides uppbygdt.
Holta eller Hålta. Annex-socken till
Solberga pastorat uti Inlands Norra
härad af Göteborgs län, 1 1/4 mil v.n.v.
från Kongelf, vid 120 fots höjd öfver
hafvet, omgifves i norr af Solberga, i
öster af Kareby och Yttersby, i söder
af Thorsby och Lycke samt i vester af
Hakefjorden; den omfattar en areal af
6,7 81 tunnland, af hvilka 5 0 äro sjöar
och kärr. Socknen, utgörande häradets
sydligaste del och skiljd från Thorsby
samt Lycke af en låg bergsträckning,
har en mer kuperad mark, och
skap-lynnet här är mer Bohuslänskt än i
häradets andra socknar. Jordmånen i
dalarna är utmärkt bördig, emedan leran
är uppblandad med skalmergel; några
hemman hafva sandig jordmån. Man
träffar här uågon, ehuru obetydlig,
bokskog. Socknen, som år 1805 beboddes
af 669 och 1859 af 1,218 personer,
består af 197/8 mtl skatte, 21/, mtl
krono, 3g/4 mtl frälse och taxerades år
1858 till 156,445 rdr rmtl.
Barnundervisninggn bestreds år 1859 af en
examinerad lärare uti fast skola för
120 gossar och 87 flickor; samma år
saknade 2 barn undervisning. Kyrkan,
belägen 5/s fr&n moderkyrkan,
ligger till höger om vägen, som från
Tjufkil leder till Kongelf. De inåtlutande
murarne vittna om en ansenlig ålder,
ehuru kyrkans gamla form blifvit i
sednare tider ändrad till likhet med de
andra kyrkornas i pastoratet; hon
målades 1780 på bekostnad af dåvarande
egaren till Gullbringa, S. Schütz.
Predikstolen är ibland de enklaste. Altartafla
föreställer i oljemålning den
korsfäste, omkring hvilken två manliga och
lika många qvinliga figurer i 17:de
seklets drägt föreställas knäböjande.
Derunder läses: »Tabula hæcce in Dei
glo-riam a Stenone Petreo Inlandiæ et
uni-versi Territorii Bohusiæ Inspectore
data et donata est a partu Virginis 1672.»
De knäböjande personerna antagas
föreställa gifvaren sjelf med sin hustru och
bägge barn. Här finnas två epitaphier,
det ena öfver en af Carl XILs bussar,
J. F. Richard, död 1731, och det
andra öfver en Ole Andersson, som dog
i pesten 16 54. Det enda kyrkan för
öfrigt har att uppvisa, är en väl
arbetad dopfunt af täljsten. På
kyrkogården står en prydlig solvisare af sten,
hitsk inkt af egaren till Gullbringa,
Johan Rafstedt. — Af de få
forntidsminnena inom denna socken må nämnas
en högre upprest sten i Gullbringa
skog, kringsatt med flera mindre.
Tvänne dylika finnas i Öfra Risby kohage
och på Bäckehvarfs egor, hvarjemte man
vet omtala, att ett större antal
»sta-stenar» förr stått vid Wäfran, men i
sednare tider blifvit borförda.
Lextuf-van benämnes eu höjd på Restads mark,
på hvars topp en liten grafkulle blifvit
hopförd. På samma bys egor kallas en
väg, utmed hvilken flera griftrösen och
s. k. varp ligga, Warpevägen, och till
detta ställes antiqviteter hör ytterligare
traditionen om ett fordom der beläget
kloster, hvarefter likväl inga rudera äro
synliga. En stor och på öfra lidan
slät sten, liggande vid landsvägen nära
Holta kyrka, kallades fordom
Kungsbordet; någon regent antage» här hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
