Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husby - Husby - Husby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annan gård var frälse, utbyttes af Jöns
Rosenstråle till Johan Casimir och
följde derpå skattehemmanets öden; bägge
innehades 1683, såsom säteri af 2
allo-dialfrälse, af Ambrosius Hirschenstjerna;
1687 under förpantningsrätt af Daniel
Uttermarks arfvingar; 1726 af nämde
Jakob Burensköld, som ock hade Lund
och Oxelgården, hvilka förut varit bland
Stegeborgs underlydande. Burensköld
gjorde godset, med tillhörande i andra
socknar, tills. 44*7/48 mantal, till
fideikommiss; det tillträddes 1738 af
sonen, ryttmästaren friherre Jakob;
innehades derpå af hans syster, Maria
Johanna, död 1774, gift med
generalmajoren, friherre Cl. Pb. v. Schwerin,
död 1748; sonen, riksrådet grefve Jak.
Ph. v. Schwerin, död 1779; hans son,
general-majoren, grefve Curt Ph. C. v.
Schwerin, död 1828; dennes enka,
Wilhelmina Putbus, död 1843; löjtnanten,
grefve Curt Ph. O. v. Schwerin, död
1851, och sedan hans enka, Math.
Hag-’ berg, som ännu lefver; fideikommissarie
är hofmarskalken, grefve Adolph von
Schwerin på Borkhult.
Husby. Skatte- och frälsehemman
uti Skönberga socken af Hammarkinds
härad i Linköpings län; det förra af
2V8 mtl i 3 delar, lax. till 12,830 rdr,
eges af häradsdomaren N. F.
Andersson; det sednare af 1 mtl, taxeradt till
4,070 rdr, eges af enkefru Katharina
Lagberg; det tillhörde år 1687 Erik
Bagge till Mem; 1700 juugfru Helena
Bagge, sednare gift med en Wellingk;
år 1853 tillhörde det, med Harks och
Kråklunds utjordar, doktor J. O.
Lagberg. I samma socken finnes ock
läns-mausbostället Husby 5/g mtl krono.
Husby. Regalt pastorat af l:sta
klassen, hörande till Hedemora kontrakt i
Westerås stift, utgöres af socknen
Husby i Näsgårtls fögderi af Stora
Kopparbergs län, 33/4 mil s.o. från Falun, och
omgifves i norr af Sundborns, i vester
af Skedevi, i söder af Hedemora,
Garpenbergs och By socknar samt i vester
af Thorsåkers i Gestrikland; arealen är
91,577 tunnland, af hvilka 13,800 äro
sjöar och kärr, och hemmantalet. 77]/6
mtl skatte, 13V5 mtl krono, med ett
i taxeringsvärde, inberäknadt för
bergverk, lägenheter m. ra., af 1,934,530
rdr rmt. Utom Dalelfven, som ifrån
Skedevi infaller här i socknen vid
Källs-byn och framrinner i en sträcka af l3/4
mil genom sydvestra delen in i
Hedemora socken, märkas Långshytte-,
Rörs-hytte-, Ehre- och Kloster-ån, vid hvilka
jernbruken, 5 mjölqvarnar och 2
sågverk äro belägna. Af sjöar skola här
finnas öfver 100; de största äro:
Lån-gen, Långsjön, Hölen, Gryken,
Araun-gen, Loraen, Spjuten, Fullen, Hisken,
Hellesjön, Flinsjön. Berg förekomma
flera märkliga, såsom Skulhäll, der sju
socknar sammanstöta; Myrboberg,
hvaruti finnas stora öppningar såsom hvalf.
Utom dessa äro Hedraosbacken, Elgsjö-,
Flinsjö- och Sverdsjöbergen ganska
höga. I Stigboklint har funnits
silfvergrufva, men som är för länge sedan
ödelagd. På samma tid var hyttugn i
Fulleå. Lemningar efter förra tiders
jernverk finnas uti slagghögar vid
Sundfiske, Stegsbo, Born, Myckelby, Flinbo,
Sunds och Amuns hytta ra. fl.
Mineralvatten finnes vid Koberga. Med
undantag af de till större delen
skogbevuxna och obebodda trakterna, hvilka
gränsa till Garpenbergs by och norra
delen af Skedevi socken, som äro
bergaktiga, framsticka öfver allt, mellan
mindre skogfulla och stenbundna höjder af
klapper, mer och mindre odlade och
till odling tjenliga slätter, prydda af
större och mindre byar, omgifna af
eller åtminstone egande i sitt grannskap
någon sjö. Ju närmare man kommer
till kyrkan mot södra delen af Skedevi
och Hedemora, desto mer bli dessa slätter
af betydenhet; de genomskäras af
Dalelfven och utgöra den s. k.
Framsock-nen, bestående af vackra åkerfält.
Jordmånen består öfver hufvud af mer och
mindre bård lera, mer mager än fet,
undantagandes nära vid Dalelfven, till
några hundra famnars bredd längs efter
elfven å bägge sidor, der man finner en af
större och mindre tillsats lera fin
sandbädd, som på djupet förvandlar sig till
en simmig materia. Till förekommande
af landets vidare bortskärande af
vårfloden, äro pilar planterade vid
stränderna af Dalelfven, som genom sina
öfversvämningar åstadkommit mycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
